ti slutet af Maj och under hela Jnni måna Vid rispandet bör noga tillses att icke sjelfv trädet i skårans botten skadas, utan enda: barken afdrages. I allmänhet böra, om sådant undvikas kar rispor ej göras vid regnig väderlek, emeda barken då vid inträffande torka visar benä genhet att springa upp, innan ännu en sva kådbildning vid rispans kanter hunnit liksor fästa densamma vid trädet. Det. händer vid gynnsam, varm väderlek att några timmar efter rispningen, kanter redan kännas klibbiga, hvilket ka anses för ett godt tecken. Län fram på sommaren, då saften åte börjar a sig, fylla sig risporna småningon med en i början till utseendet mjölkakti kadvätska, som vid längre beröring med luf ten stelnar till en gul, stundom svagt rödak tig kåda och bildar sålunda ett tunnt lage at ungefär 4 till 1. tums tjocklek utme hela skåran. Ofta händer dock att endas vid kanterna af rispan en rand af kåda bil dar sig, hvilket isynnerhet inträffar om vi derleken under sommaren är kall. Uppsamlingen af kådan sker i slutet af Juli eller Augusti månad. Man rapar med hartsknifven noga all den i skårorna befintliga kå dan i trattformiga korgar af granbark som sedan de blifvit fyllda, uttömwas i af granbark gjorda tunnor, der kädan stampas vä fast och betäckes med granris, hvarefter stenar påläggas, för att ytterligare sammanpacka kådan. Nu är den färdig att aflemnas till fabriken. Käådan från träden kan ganska väl uppsamlas alla ar, men öfver futvud taget det förmänligare, att genast från början indela skogen till tvåårig, d. v. s. skörda kådan det ena aret från den ena, det andra från den andra ten hartsskogen. Härigenom besparas allenast mycken tid; ty arealen, hv. ån kådan skörd ö ö gående af och till för arbetsf utan sjelfva den vunna kädan är äfven nära på dubbelt rikhaltigare på beck, samt förelinnes i jemf Isevis större mass Dessutom skonas skogen, som sålunda å öfver hvarannan vinter med kådbeklädda spor, betydligt mera än vid uppsamlingen hvarje är. Vill man inrätta en hartsskog, så bör man naturligtvis ss areal och stamantalet af hartsbara träd pr tunnland. Då först kan man indela densamma i två irliga skördefält. Till en sjelfständig fabriation erfordras en egovidd af cirka 1000 :unnland granskog, dock behöfver densamma galunda stå i ett skifte eller sammanhang. rabriksanläggningen äfvensom aflönandet af lugliga mästare beror nemligen af, att föreget e tilltages i alltför liten skala. Men närheten af redan förhandenvarande fabrier kunna äfven mindre skogar med fördel agas under behandiing, emedan da nagon ständig fabriksanläg ning icke behöfver den råa kådan med god vinst s åt fabrikanten. Om man antager att ett tunnland ;medelkog är beståndet med ungefär 309 harts ara stammar, d. v. s. träd om 50 å 60 år uder, så kan man. enligt 3 å 4 rispor på rädet räkna 1000 å 1200 rispor på en sadan real. Som nu erfarenheten visat, att äfven d kåduppsamling hvarje år 600 å 700 skäor, vid i öfrigt ändamålsenlig behandling, emna 100 skålp. rå kåda, så kan man alltid ra sig räkning på cirka 150 skälp. rå kåda and årligen, första eller rispningsil undantaget, då i intet fall någon ar företagas Kostnaderna vid ett tunnland hartsskog, utsatt att kädan uppsamlas ärsgammal, tiger till följande belopp: 1000 å 1200 rispor göras af ovana arbeare med 2, af vana med 1 dagsverke, som å rdr gör pr tunnland I rdr 50 öre, eller förel adt på 7 a 8 års amortisation årligen unrdr 0,20. kåda amlingen af 150 s ålp. pr dagsverk.. ereensnnn 2550. kt från skogen till fabriken (meelafständ 1 mil). för 150 skälp........... 0,40. En verkm vid 1000 tunnUONaud.. Remont af verktyg, annland..........Jltså prtnld eller Ett tusen tunnland hart: 3,15. og lemna såle