Aftonbladet – 16 april 1868, sida 2

EN PRIABE — EN BEFRIARE! Af författarinnan till Såpbubblorna. Spinn, spion dotter min! I morgon kommer friaren din, Ser du derborta den löfomskuggade Brunnsviken, utbredande sin klara, af ingen storm rumlade yta, lik en spegel framför det täcka, ast dystra Haga, som endast med en halft frånvänd blick betraktar sin tjusande bild, lik en förförisk ung enka, hvilken, sedan den djupaste sorgtiden är förbi, för första gången vågar en skygg blick mot spegeln; hon kan ej undgå att märka hur väl sorgdrägten klär henne, ett vemodigt leende sväfvar öfver munnen, men pannan är molnhöljd och i blics kon dallrar en tår,.. Sköna Haga! en svartklädil enka efter lifvets glädje synes du oss der, döljande ditt tjusande anlete bland de högstammiga, lummiga träden, hvilkas löfkronor ännu tyckas sucka en klagan öfver deras kunglige skapares fall. Dina högtidsdagar äro förbi, då tjusarekonungen med sitt glada hof lät alla dessa nu öfvergifna lunder och tempel återljuda af glädje, skimra af prakt, under det nordens näktergalar, den immortellkrans af skalder, det krönta snillets värde framlockade genom solstrålärne af sin nåd, sitt beskydd, stämde sina lyror till snillets och skönhetens lof... De hatva tystnat, den ena efter den andra; räset frodas på de slingrande gångstigarnei arken, och lunderna, der sångarkungen n sina dityrember, lifväs no Vott