Aftonbladet – 15 april 1868, sida 2

SLOTTET VID WESER.) En sannfärdig historia ar ELISR POLKO, Öfversättning af Lea. Och I detta ögonblick satt denne långt borta — i Sorento — vid det öppna fönstret genom hvilket strömmade in en balsamisk luft, mött af doften från blommorna hvarmed rummet pryddes; der satt han, med Medelhafvets sjungande vågor framför sig, och skref följande ord i slutet af ett bref: Och nu vet du det, Gertrud, att jag skulle begått en dödssynd om jag förtegat att min kärlek till dig endast är en broders, under det att tanken på Else är min lifsluft. Med all min kraft har jag bemödat mig att borttränga denna tanke och att vända hela min själ till dig, men den återkommer med oemotståndlig makt och det tyckes mig vara döden att ej mera få hoppasp hennes kärlek. Det är kanhända en svår förtrollning, i hvilken jag är fången, alideles-somtordom dor. stackars orherren; hon är kanhända min dämon, denna förunderliga varelse, men jag har ännu ej kunnat utfinna ett medel, ett språk, som kan lösa mig ur trollkretsen, då till och med en engel sådan som du, min Gertrud, icke förmått befria mig. Else tyckes mig vara lik det land, i hvilket jag för närvarande lefver mande, berusande, lyckliggörande; f till detta land och jag skulle ej sky någon möda i verlden, om jag här k resa benve en tron. Men sk sin älska mig? Denna fråga faller ouppsom en iskall droppa på mitt glödande erta och jag utbärdar ej längre dessa qval måste hem till july Gertrud; jag måste med dig, med Else, med er alla! Ett os af planer hvälfver sig i min? feberheta hjerna. Jag kan ej blifva prest, om Else — neg, vågar ej tänka vidare. Göm detta : B. tr 76, 78, 19 och 81—84. S pd