Aftonbladet – 14 april 1868, sida 3

dessutom af sjöar och grafvar skyddade få Istet. Sin egen förlust uppger markisen t 600 döda och sårade, och fiendens till 50 Fångar gjorde han endast några få. En: de i stormningen deltagande bataljoner var beväpnad med tändnälsgevär, som doc gjordo allting annat än underverk. Man till krifver detta den omständigheten att de vor tillverkade efter en äldre modell. . Hvad vi hittills berättat stöder sig på of ficiella meddelanden och kan i det hela an ses som tillförlitligt. Tvifvelaktigare blifv berättelserna om de följande händelserna Den 20 Febr., heter det, lemnade de tre far. tygen Barroso, Bahia och Rio Grande, hvilk: temligen helskinnade kommit ifrån gatloppe vid Humaita, sin ankarplats utanför Tay för att begifva sig uppför floden till den fiendtliga hufvudstaden Asuncion och unde: ägen härja allt som kunde vara motståndaren till nytta. De funno städerna vid flodstranden öde och telegrafledningarne förstöra. Öfver Asuncion svajade ingen paragui tisk flagga; endast Förenta Staternas, Frankrikes och Italiens konsulats byggnader visade sina färger. Fartygen började beskjuta de offentliga byggnaderna, hvarpå utrikesministern Jost Berges under parlamentärlagga begaf sig ombord för att meddela att staden vore helt och hållet utrymd. Då fartygen dock ej ansågo sig ha tillräckligt med nanskap för att besätta staden, så skickades Rio Grande tillbaka till Tayi för att hemta örstärkning, och, som man berättar, skulle ned anledning deraf en kår af 10,000 man öra sig marschfärdig. Till dessa uppgifter oga de brasilianska tidning sjelfva den nmärkningen, att någon officiel bekräftelse lerpå ej föreligger. Från flera hall bekräftas deremot uppgifen att markis de Caxias åter utrymt S:t Wna, sedan han förut jemnat dess fästningserk med marken. Följande för brasilianarne hedrande episod rån genombrytningen af Humaitapasset betas af en korrespondent från Buenos Ayres Il en Briösseltidning: — — Jag kan ej eka mig nöjet att itta edra läsare en isod från denna i sjökrigens annaler märkga genombrytning. En kula hade lösitit monitorn Ålagoas fran pansarskeppet, om förde den på släp och han började dritva, å amiralen signalerade till honom ordern tt gå utför floden och kasta ankar utanför riden. Men befälhafvaren på Alagoas, den ge löjtnant Maurity, låtsade sig ej förstå gnalen och lyckades få sitt fartyg upp mot mmen och passerade ensam under elden Humaitas batterier. Ehuru bokstafligen versallad af kulor, svarade han käckt med i enda kanon och lyckades öfvervinna alla ndren i sin väg. Alagoas såg då fyratio arkt bemannade båtar sätta ut från fistnogen, för att taga honom med äntring, men len från hans kanon blef så väl och så abbt riktad att han snart ed detta oväntade anfall. S a fartyget var en ung underlöjtnant, Michel sboa, son till brasilianska ministern i Briis. Då Alagoas pansar och torn blifvit till del sönderskjutna af de fiendtliga kuna, måste han stanna emellan Humaita och jorde sig af kond på det uncion för att reparera. — — ne