af dess bildning. Andra hafva riktat I litteratur med det språk, lagarne och häf-: derna talat; Fornskriftsällskapet meddelar ! äfven skaldekonstens, folkberättelsens och ! helgonasagans tungomål. sålunda sina källor allt fullständigare och rikhaltigare: historien förädlas, förandligas: från en möda för minnet höjes hon till en upplyftande vetenskap om menniskoandens utveckling. — En svensk egyptolog. I Kristiania hållas för närvarande af en yngre norsk vetenskapsman, stipendiaten Lieblein, mycket beb ökta föreläsningar om det gamla Egypten n och den nyare arkeologiens resultater i af-! seende på dess historia och kultur. Bland de forskare i slutet af förlidet och början af innevarande sekel som inlagt de största för-2 tjensterna om tydningen af de fornegyptiska s inskrifterna nämnde han, i sin föreläsning h den 18 Mars, i första rummet en sve man, 1 Johan David Akerblad. Då de tjenster förvärfvat om vetenskapen äro myc-b ket litet kända i hans fädernesland, tro vilh oss göra våra läsare ett nöje då vi ur Mor-ti genbladet för den 21 Mars återgifva en regogörelse för denna del af hr Liebleins framt ställning. t Vi kunna, sade han, tillskrifva sven-P. skarne äran af att ha tagit det första steget till tydande af en egyptisk text. Den svenske diplomaten Akerblad, som på den tiden (18 uppehöll sig i Paris, upptog S. de Sacys försök att tyda den ena af de egyptiska texterna på Rosettestenen. n lÅkerblad föddes i Stockholm 1763, der fa-g Blef student i Up-0 dren var spegelfab sala 1778, disputerade under professor Fant fi 1782, anställdes i kansliet 1783, och skickades samma till. Konstantinopel, hvarifrån si han företog ta och langvariga resor i Mindre Asien, Pale: Pgypten och Grek-g land i vetenskapligt ändamal. I Konstanti.S nopel, der han sedan 1795 fungerade som svensk legationssekreterare, stannade han tilllh århundradets slut. Ar 1860 var han i Göt-li tingen, men anställdes snart som svensk le-n ationssekreterare i Paris, hvarifrån han af-la gick som svensk chargå-daffaires till Ilaag;!n 1804 synes han ha lemnat det svenska ka-lsi binettets tjenst, för att uteslutande egna sig åt vetenskapen. Han gjorde sig bekant nom sina skar v tolkningar af fen ska inskrifter och genom flera andra verkm som vittnade om stora insigter i de ö ländska språken. Koptiska hade han äfven grundligt studerat. Biografiskt Lexikon öfver namnkunniga svenska män, hvarifrån dessa notiser äro hentade, vet dock ingenting att berätta om Åkerblads förtjenster afhi Egyptologien, men de de som här fr anga oss, och jag skall ni re omtala dem.) h: Åkerblad, eller som ha re ska och italienska skrifte 24 m blad, oppie som sagdt, ti ; Sacyslar misslyckade försök att tolka Rosette-stenens demotiska text. Det lyckades honom också sv verkligen att af namnen och andra tecken-kq grupper, som han upplöste i deras enskilta är delar, utdraga ett demotiskt alfabet. Han 44 blef likaledes den förste som e hieroglygi fiska tecken riktigt, i det 1 w påvisade till-!m varon af ett par talgrupper. Och allt detta ci utfann han utan att i mer än ett par må-ra nader ha sysselsatt sig med Rosette-stenen. Resultatet af sina skarpsinniga undersökninicerade han i ett bref till S. de Sacy. åg att den demotiska texten endast innehöll fonetiska tecken, hvad Th. Young dock sedermera visade ej var riktigt, då den demotiska skriften lika väl som den hieratiska och hieroglyfiska utom fonetiska tecken äfven har åtskilliga ideografiska. Den fi g haft, säger han i brefvet till S. de Sacy, att få mig meddelad en afift af Rosette-stenen, innan monumentet blifvit publiceradt. har jag endast er vänskap att tacka för, och jag känner mig derför på visst sätt förpligtad att meddela Er resulta-ni terna af mina undersökningar. Ehuru dede lärda konjekturer som ni nyligen i ert breflur till inrikesministern Chaptal framställt äro til alldeles olika resultaterna af mitt arbete,hiö hvilket jag i det följande skall ha äran utpl veckla för Er, tvekar jag dock ej ett ögon-)1. blick att adressera dessa anmärkningar tilllaf Er, öfvertygad som jag är om er opartisk-ur het äfven i en sak om hvilken ni redan ut-be talat er mening... Jag sökte först, sägersk han längre ned, der han närmare redogör för til sitt försök att tyda den demotiska inskrif-)hy ten, att upptäcka de nomina propria som enelf igt den grekiska texten skulle finnas i tem-te igen stort antal. Jag fann äfven straxt denst vokstafsgrupp som innehåller namnet PtoleNRusS Han genomgår derefter de särskilta bokstäfverna i detta namn, äfvensom i namnen Alexander och Arsinoe. S. d. Sacy had ven funnit dessa namn, men sAkerblad visade, utt bokstäfverna uti dem måste läsas annorunda än Sacy hade gjort. Ilan upplöste ls vidare namnen Aetos, Pyrrha, Philene, Areia, Diogenes, kirene och Chemi, namnet på Pgypten. Sedermera faan han dessutom några appellativer, hvarvid hans förtroliga bekantskap med koptiskan kom honom till nytta. Han insåg nemligen mycket riktigt och uttalade med bestämdhet sin öfvertygelse att det koptiska språket var en qvarlefva af det tornegyptiska,, en åsigt, som Etienne Quatremere sex år senare uttalade och belyste, men till hvilken Åkerblad, efter hvad vi se af hans bref till Silvestre de Sacy, hade prioritetsrätt. . Genom dechiffreringen af dessa ord blef det Åkerblad möjligt att uppställa ett helt demotiskt alfabet, som visserligen i några hänseenden var oriktigt, men dock blef grundlaget för Youngs och senare forskares underkningar af den demotiska skriften. Dets väsentligaste felet han begick bestod deri, att han ansåg alla tecknen för fonetiska ;ji men deremot kunna vi ej, som Champollion sedan gjorde, beskylla honom för att han alltför ängsligt höll fast vid de koptiska vokalerna, då han uttryckligt anmärker, attfö vokalerna kunna utlemnas, och verklige ven ofta utlemnas. va Akerblads bref rönte ett godt mottagande vi af S. de Sacy, och man måste beundra den sä jelfförsakelse, hvarmed den senare erkänner de tygat mig om riktigheten af edra resultater lig eller att räkna ert egyptiska alfabet till delhc upptäckter, som ej af någon kritik eller nya vi gissningar kunna rubbas, om icke en återstod ar af kärlek till de första idter, som detta mobi nument ingaf mik och som jag i mitt breflne tll Cl ptat Utveckladerpa-visst nätt-Ffjärtfade min dom och hindrade mig att tillegnah: mig full öfvertygelse i detta hänseende. HanH uppmanade ifrigt Åkerblad att göra den lärda vi vberiden bekant med sitt intressanta arbetess oci tillägg Om geppa publikation, såsom m jag måste förmpda, p tar mipa konjek-at turer, skall je åtminstone få en smickrånde st godtgörelse 1 det offentliga uttalandet af erlat aktning och vänskap, och jag skall anse migb vara delaktig i den ej la och det bifall, 10 hvarpå den har rättmätigt anspråk, liksom b jag också skall taga liflig del i den tillfredssi stältelse ni deraf skördar. nm Jag har måhända varit väl vidlyftig ist mitt omnämnande af Akerblad, men dels!hi har han gjort det första lyckliga försöket ge att läsa en eKypbar text, hv han för-! ri tjenar efterverldens fulla erkän de, dels)k ville jag gerna i min mån ät Åk d häfda let dn Ae hanam tilllammaor Ått döma af!