Aftonbladet – 9 april 1868, sida 3

tet JA 13 och 15 Norra Möinge för inrättande af en skola i Asmunstorps socken af Malmöhus län, 53 i anledning af K s proposition angående afsöndring af jord från majorsbostället JBrunna M 1 och 2 samt kaptensbostället Tibble MH 4 vid Lifregementets grenadierkår, till byggadsplats för tvenne folkskolehus inom Thorstuna amli n; bevillningsutskotslag till ännu icke fsjorda tullbestämmelser för vissa artiklar; bankovottets memorial JV 14, angående åtskilliga föI reskrifter i bankoreglementets 5—10 artiklar samt JE 15 afstyrkande br Wallenbergs motion om införande i bankoreglementet af vissa föreskrifter ande expeditionen i riksbankens kassor. Till handlingarne lades följande betänkanden, i hvilka första kammaren uppmanas att fatta beslut, Tnemligen statsutskottets utlåtanden n:r 52,ianledning af återremiss å utskottets utlåtande i fråga om inköp för statens räkning af till skogskultur tjenlig jord m. m. och 55 ianledning af återremiss å utlåtandet nr 18 i fr om upplåtelse till Westerås stad af kronans dervarande spanmålsmagasinstomt jemte dertill hörande utmarkslott; bevilldningsutskottets memorialer n:r 12, i anledning af återremiss å betänkandet n:r 5, ang. i skild beskattning af cigarre anledning af återremiss i tänkandet n:o 8 ang. vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade Spirituösa drycker, hvilket senare förslag utskottet anmält för denna riksdag hafva förfallit. På grund af kamrarnes olika beslut öfver lagutskottets utlåtande n:r 9, i fråga om förändrade bestämmelser angående ord eskap i skolråd, har utskottet, som icke ans jemka de skiljaktiga meningarne, i stället att lägsa endera kammarens beslut till grund för sin förnyade framställning, endast afgifvit förslag i den del, der kamrarnes beslut varit samstämmande, nemligen deri att skolrådet skulle ega rätt att inom sig utse vice ordförande. Emot dettabeslut har hr Ribbing reserverat sig, och hr A. W. Nilsson instämde nu i denna reservation, och yrkade återremiss på det utskottet måtte afgifva ett positivt sammanjemkningsförslag, eller att kammaren, om detta yrkande ej kunde bifallas, måtte lägga utlåtandet till handlingarne, med förklarande att kammaren vidhöll sitt en gång fattade beslut. — Hr Ahlgren sökte ådagalägga, att utskottet afgifvit utlåtandet såd: dan det funnit omöjligt att samm i; besluten. Det tramställda fö gen ett ringa framsteg, men vore dock antaga än intet och yrkade derföre bi et, hvilket ock blef kammarens besiut. — Hrr eatröm och Ola Jöskson anmälde längre fram under sammanträdets lopp, att de icke deltagit i kammarens beslut i frågan, och anmälde reservation deremot. Bankoutskottets utlåtande n:r 13 fö T , och biföllos samtliga punkterna, utom den ra, i hvilken utskottet, med anledning af väckt motion, hemställt att manufakturdiskontens kreditiv skulle minskas med 250,000 rdr. Hr fadebetou yrkade återremiss, för att utskottet måtte bli i tillfälle att vidtaga en redaktionsförändring, emedan det i utlåtandet intagna tadgande, att kreditivet skulle hållas kommersium tillhanda under år 1869, skulle medföra in fonden icke kunde inbetalas förr än under loppet af 1870. Hr Säkt sökte visa att fondens föreslagna minskning ingalunda vore för näringarne obetydlig, och yrkade att kreditivet måtte beviljas med samma belopp som hittills. Hr Ssjäbers; ville icke yttra något i sak, men obestridligt vore att denna inrättning, som på sin tid uträttat mycket godt, nu förlorat största delen f sin betydelse. Instälmde med hr Indebetou och önskade att den föreslagna minskningen först skulie taga sin början med den 1 Juli 1870. Yrkade återremiss. Hr Liodström önskade att om återremiss bifailen, utskottet också måtte taga iöfverväg hvad hr Ekman i sin reservation yrkat, eller att fonden skulle winskas med z rdr, på det att en gång måtte bli verklighet af kommerskollegii och manufakturdiskontfondens indragning. Hr ie Mare önskade att indragningen måtte företagas successivt, på det näringarne måtte bli rubbade deraf så litet som möjligt, hvadan talaren mosatte sig den föregående talarens förslag och anhöll att kammaren icke ville uttala den åsigten att mer än det af utskottet föreslagna skulle indragas. — Punkten återremitterades. (:de punkten hade utskottet afstyrkt af hr Jöns Pährsson och Magnus Svensson väckta förslag om tillökning af or ingslånefonden. Hr Söns Pähresonv yrkade bifall till hr Rundbäcks reservation, om fondens tillökning med 2,400,000 rdr och hr Aud. Gusmundss ansåg nödvändigt, att något gjordes för dess tillökning. Frih. Liljenerantz fann det underligt att, från samma håll der man vore så mån om riksbanken, höra uttalas yrkande på att öka omsättningsfonden. Finge tal. råda, skulle hela denna fond borttagas, i stället för att ökas. Utskottets förslag bifölls. I utlåtandet n:r 5 har andra kammarens tillfälliga utskott n:r 1 i 16 punkter afgifvit förslacer, med anledning af väckta motioner rörande tolkskolan och elementarläroverken. Med anledning häraf uppstod en längre diskussion. Hr Hollsader, som först erhöll ordet, begagnade sig af den utaf kammaren medgifna rättighet att yttra sig öfver betänkandet i sin helhet och anförde åtskilliga betänkligheter vid nästan alla punkterna i ett längre anförande, för hvilket i icke tilltro oss att redogöra, emedan det omfattade så mycket, men hvilket både började och slutade med den önskan att utskottet, i stället att föreslå positiva åtgärder, skulle hafva förordat en ulmän revision af hela undervisningsväsendet. Hr Hediucd inskränkte sig till de två första unkterna, rörande folkskolan, i hvilka utskottet, i len första, afstyrkt hr Rosenbergs motion om en ulmän föreskrift af minimum at läroämnen och ärokurser för småskolan, och i den andra tillstyrkt att genom allmän föreskrift måtte stadgas, det åsom vilkor för inträde i den egentliga eller orlinarie folkskolan fordras hjelplig innanläsningscunskap.. Talaren fann hufvudfrågan vara, om olkskolan nu kunde anses hafva kommit på den vunkt, att man borde stadga ett minimum af kunkap för inträde deri. Det föreslagna stadgandet om minimikunskap i småskolan skulle bli ganska vårt att tillämpa på många ställen, och då hufkligen vunnes detsamma genom utskottets rslag i andra punkten samt Mjelplig innanläsisskunskap deremot så myck hellre kunde tadgas såsom minimum, som det länge varit hemmens uppgift att meddela den och de ej kunde wses svagare nu än förr, så önskade talaren biall till de båda första punkterna. Hr Soseaberg nöjde sig med utskottets beslut den första punkten, då ungefår detsamma vun108 genom dess förslag i den andra. Hr Heijerberg trodde, att man icke borde beimma något minimum för småskolan, ty om till tta minimum bestämdes innanläsning, så vore t nästan för litet; men derecmot kunde man stadga jelplig innanläsning för inträde i folkskolan, den nå nu vara förvärfvad i småskolan eller ännu bättve i hemmen. Hr Bergotröm yrkade återremiss af första punkn, på det dess redaktion måtte bli öfverensämmande med den andr Hr Per Nilsson i Espö motsatte sig förslaget andra pukten, emedan hemmen på många ställen skulle kunna meddela hjelplig innanläsning och nedan det vore praktiskt omöjligt för mycket å för: ingar med blott 12 å 15 skolbarn att tven bekosta småskolor. Tal. yrkade återremiss, vå det att ett tillägg måtte göras, som berättisade församlingarne att låta äfven de minsta baren undervisas i den egentliga folkskolan. Ir Wiokrans fann denna fråga vara af ojemgt högre vigt än den på f. m. behandlade och g att skolfrågan borde betraktas i sin helhet. r)ä en, som förr varit nästan utelutande föremål för den allmänna välviljan, synes nu återigen på väg att bli alltför mycket ringktade; ja man syntes nu nästan färdig antaga, att le knappt vore af någon nytta. Nu riktade sig las bemödanden åt folkskolans utveckling och råt gladde sig alla, och dertill ville säkerligen iia bidraga. Men man borde akta sig att, likt tt visst djur. af kärlek krama ihjäl gina ungar: