Aftonbladet – 9 april 1868, sida 3

ITA SICDA DEI ERAN pletterande vid inträffande förfall m. m. Med anledning ai kumrarnes olika beslut rö rande statsutskottets utlå d 19, deri vilkor ligen tillstyrkts bifall fill K. 3 proposition on istående till Umeå stad af en del af landshöt seresidenstomten derstädes, hade ni skott inkommit med ett sammanjemk och dervid hemställt att h mnet gjord: framställning måtte af riksdagen bifallas, dock me det ytterligare vilkor, att, derest någon del a ifrågavarande tomtplats framdeles skulle blifva er forderlig för uppförande eller utvidgning af kro nans hus och byggnader, Umeå stad skall ålis att, emot ersättning för de kostnader staden mi hafva nedlagt på den del af platsen, hvilken til kronan återl as, afstå så mycket, som för än damålet behöfves, likväl emot den lindring i der årliga afgälden till landshöfdingen i länet, som a den afstådda delens förhållande till hela tomtplatsen föranledes. Denna utskottets hemställan bifölls af kamma ren, som också samma utskotts utlåtanden ande bifall till K. N po: : telse till Landskrona stad af kro hörig jord de ; angående jordafsöndring från underoflicers ället vid Skånska husarregementet n:r 13 och 15 Norra Möinge för e af en skola i Amundstorps socken af Malmöhus län; samt om afsöndring af jord från majorsbostället Brunna nr 1 och 2; samt kaptensbostället Tibble n:r 4 vid Lifregementets grenadierkår till byggnadsplats för tvenne folkskolehus inom Thorstuna af Westmanlands län. Sedan första kammaren återremitterat statsutskottets utlåtande nr 13, tillstyrkande hufvudsakligt bifall till K. M:ts proposition om upplåtelse till Westeråg stad af kronans dervarande spanmålsmagasinstomt jemte dertill hörande utmarkslott, så hade nu utskottet inkommit med nytt utlåtande i ämnet, memorialet n:r 55, och deri dels anmält att utskottets förstnämnda utlåtande blif vit af andra kammaren godkändt, dels ock hållit, att första kammaren ville i frågan fatta bh slut. På hemställan af grefve Cronstedt biföll kammaren K. M:ts proposition samt beslöt derjemte hemställa att, innan den magasinstomten tillhörande utmarkslott åfträdes, K. M:t täcktes tillse huruvida någon ersättning derför kunde statsverket tillvinnas. Vidare föredrogs punktvis bankoutskottets betänkande n:r 13, angående riksbankens låneoch kreditivrörelse, hvarvid godkändes första punkten, afstyrkande bifall till en motion af hr A. Gudmundsson att af riksbankens tillgångar må bildas en fond till belopp af minst 5,000,060 rår, att användas till utlåning mot inteckning i fast egendom på landet. Uti andra punkten yttrar utskottet sig rörande hr Wallenbergs motion om upphörande med år 1868 af det kreditiv af 2,500,000 rår, som den så kallade manufakturdiskonten hittills från riksbanken disponerat, samt hemställer deruti, att nämnde motion icke i vidsträcktare mån må vinna afseende än att 44 i bankoreglementet erhåller följande lydelse: Till manufakturernas och fabrikernas understöd är anvisadt ett kreditiv af 2 millioner rår, hvilket under år 1569 hålles kommerskollegium tillhanda mot samma vilkor, som varit stadgade för de hiti nken för berörda ändamål anvisade bankeu för hela det belopp, som å kreditivet kan varda uttaget, eger säkerhet i maakturdiskontens alla fordringar samt egna behållna tillgångar; 2:0 att i händelse fullmäktig riksbankens stä ze, med afseende å ning, finna sig nödsakade att kreditivet eller on del deraf uppsäga, kommerskollegium då skall, efter nio månaders förlopp sedan derom sex veckor förut blifvit tillsagdt. till riksbanken återbetala hvad som derå är vordet lyftadt, och 3:0 att för de å kreditivet uttagna summor riksbanken eger att beräkna fyra procent årlig ränta, som, enligt deröfver uppgjorda I hvarje halft års slut till riksbanken inb id äfventyr att i annat fall kreditivet ansos uppsagdt. Emot denna utskottets he illan uppträdde hrr Berg och Reutersvärd samt ih. Raab och grefve E. Sparre, hvilka sade sig ilja biträda ett förslag, som skulle verka derhän, att manufakturdiskonten blefve urståndsatt att fullgöra sina förbindelser. Dessa talare, som i öfrigt under närvarande förhållanden funno det vara högst olämpligt att göra inskränkningar, då indutrien tvärtom behöfde förs rkving och understöd, yrkade att, med afslag å utskottets hemställan, de i 44 8 bankoreglementet i afseende å detta kreditiv meddelade bestämmanden fortfarande måtte ega tillämpning. För bifall till utskottets hemställan talade hrr Malmsten, J. Ekman och Wallenbera, hvilka ansågo det icke vara skäl att det betydliga belopp, som hittills från banken anvisats, fortfarande korame att utgå till en inrättning, som, till följd af de vid låns meddelande derstädes tillämpade grunder, endast i alltför ringa mån motsvarade det dermed afsedda ändamål. Emellertid och då det måhända ke vore möjligt att på en gång borttaga hela kreditivet, ville dessa talare för sin del godkänna utskottets förmedlingsförslag. Ir Fåhreus ville sserligen ej heller motsätta sig utskottets förslag, men skulle dock helst sett om äfven det nu till indragning föreslagna belopp kunnat bibehållas. För tvistens slitande måste votering anstälås, hvarvid punkten godkändes med 33 röster mot 27. Uti 6:te punkten hade utskottet föreslagit den jörändring af 52 :s 2 mom., att den förmånsrätt, som hittills tillerkänts utlåning mot pant af vågörda efiekter och vexeldiskontering framför annan utlåning måtte upphöra. För afslag å denna unkt talade hrr Wallenberg och Reutersvärd samt h. Tersmeden, hvilka önskade oförändradt bibenållande af berörda moment, hvaremot hr J. Eknan förordade bifall till detsamma. Härom voerades äfven med den utgång, att 28 röster afsåtvos för bifall samt 25 för afslag till punkten. Uti S:de punkten hade utskottet under rubriken allmänna bestämmelser, föreslagit ett nytt mom. kt följande lydelse: Fullmäktige ega vidtaga sålana anstalter, att allmänheten må kunna genom kriftvexling direkte med diskontoch lånekonto-: en, utan begagnande af särskildt ombud, få omjesörjda sina angelägenheter hos bemälde kontor rande vexeldiskontering, låneoch kreditivförträckningar samt penningars insättande och uttaande på uppoch afskrifning elier deposition; lock med den, för riksbankens betryggande mot !l elåning af falska handlingar, nödiga inskränkning, ! tt skriftligen med posten, och utan att särskild lt: nsvarsförbindelse för handlingens riktighet af peronlig inlemnare erfordras, må få insändas endast t s j ådana låneansökningar, för hvilka erbjudes säkeret i svenska statsobligationer eller andra pnblika apper, vågförda effekter, intecknnde skuldebref! Her aktier. Detta moment blef af kammaren godändt med 30 röster mot 18. I Öfriga i detta betänkande gjorda framställnin-!( ar blefvo af kammaren godkända. F Slutligen biföllos bankoutskottets memorial ner I 4, om åtskilliga mindre väsentliga ändringar uti ankoreglementets 5:te och 10:de artiklar; samt) :r 15, deri utskottet hemställt att hr Wallenbergs vwotion om förändrade föreskrifter rörande expeitionen i riksbankens kassor icke må till någon j tgärd föranleda, dock under förklarande att utkottet vill egna sin uppmärksamhet deråt, huruida de nuvarande anordningarne beträffande al vänhetens betjenande i riksbankens kassor må i n eller annan del kunna ytterligare förbättras. ro Am rd kr ker Andra kommaren. Kammaren fortsatte den på förmiddagen af! rutna behandlingen af sammansatta bankooch vutskottets utlåtande JH 2, i anledning af v Dj ag angående. ändringar i lagstiftningen för!. skilda banker, från och med andra punkten, villken, i likhet med alia de återstående, bifölls tan annan diskussion än att hr Keij i afseende å fjerde punkten yrkade återremiss, på det ut ttet måtte egna e pröfning åt al hr Rundbäck framställda förslag om stränkontroll å de enskilda bankerna, genom föt för dem att afsifva likartade rannvorter : ee