blifva sittande i åkdoncet och satte sig sjelf upp på hästryggen, men då de kommit ett stycke ut i bäcken, visade det sig att denne var djupare än man beräknat. Hästen kunde icke bottna och hindrades genom å vattenytan kringdrifvande isst cken från att simma. De olyckiga kunde nu hvarken komma fram ter tillbaka; flera personer skyndade till, nen kunde ej lemna de nödställda någon njelp, utan omkommo både flickan, drängen och hästen. MITT BPEEERTENN FET ESS