Aftonbladet – 8 april 1868, sida 2

sängkanten för att hjertligt prata med henne, under det hon på lek sammanvred hennes långa hår, slog hon båda armarna om systerns hals och hviskade snyftande: Du är och förblir min älskling, för hvilken jag gerna skulle blifva tio gånger till så ful som Jag var i dagb Denna gång njöt man af ferierna på annat sätt än förut. Man församlade sig oftare i kapellet för att höra nya dikter, dem Werner medfört, och om hvilka man talade lifligt och mycket uti i verlden; bland andra Klopstocks Messias. Under föreläsandet lyste Gertruds ögon med stilla glans, men Else förklarade att hela mästerverket tröttadehenne och så somnade hon helt ogeneradt redan vid fjerde sången. Då gaf Werner hela Messias at Gertrud och föreläste i stället Voss Louise och Schoultz förtrollade ros och prinsessans sköna ögon strålade då af den mest beundrande uppmärksamhet. Stundom företog man sig äfven utflygter i skog och mark eller ungade i en båt öfver Weserns glatta yta. flvilken lycka då för Gertrud att vid dessa långa promenader få stödja sig på lekkamratens arm. — Else blef aldrig trött — eller att hålla i hans hand då båten gungade. — Else var aldrig rädd och behöfde aldrig något stöd. Och när ynglingen sjöng sina studentsånger och de klara tonerna darrade öfver vattnet, då slöt Gertrud ägonen och sväfvade drömmande bort på tonernas och Weserns vågor. Stundom föll Else in med sin underbara alt, under det hon dessemellan tittade ned i floden och höll tal till najaderna. Ser hon icke ut som en liten fö! frågade vid ett sådant tillfälle Werner sin mor. Gud förlåte dig ett så enfaldigt ord! Jag förstår ej hur man kan ha ögon för henne, då en sådan engel som Gertrud finns i närhöten.