Aftonbladet – 7 april 1868, sida 3

Baggböle sågverksegares åtal mot extra öfverjägaren Lind. . Umeå rådhusrätts den 30 Mars afkunnad till sitt hufvadsakliga innehåll redan på te Tlegrafväg omförmälda utslag i detta märklig I mål är af af följande lydelse: Käranderna, hvilka äro egare af Baggböle så; verk i Umeå socken, hafva uti den i målet ågångr stämningen å extra öfverjägaren Gustaf Erik Lin yrkat ansvar för falsk angifvelse och ärekränkand tillmälen, samt under rättegången uppgifvit deu den af Lind, enligt hans egna medgifvande, ti konungens befallningshafvande i Westerbottens lä ingifna rapport af den 17 Juli sistlidet år för kommande yttranden, hvilka utgöra föremål fö detta åtal. Hvad först angår kärandenas påstående om cxt: öfverjägaren Linds fällande till ansvar för fals angifvelse, anser rådhusrätten de uti rapporten fö rekommande uttryck så mycket mindre innefatt tydlig och bestämd angifvelse för brott, som de samma icke röja bemödande att ådraga anna straff, och syftemålet med rapporten synes, at döma af slutmeningen i densamma, vara, icke an ställande af åtal, hvarom konungens befallnings hafvande ej eller förordnat, utan framställningar ämnet från konungens befallningkhafvande å ort som vederbör,, på det föreskrifter måtte utkom ma, som både beskydda tjenstemännen och jiakt taga kronans rätt, i följd hvaraf rådhusrätten ick finner skäl att fälla extra öfverjägaren Lind til ansvar för falsk angifvelse. Hvad angår kärandenas yrkande om ansvar å extra öfverjägaren Lind för ärekränkande tillmä len, har rådhusrätten fästat sig vid följande ut rapporten förekommande uttryck: Då nu hvarker Baggböle sågverksegare eller Umeå Ångsågsbolag velat inköpa det åverkade virket, följer af sig sjelf, att de tyckas hafva detta virke så i sina händer, att de anse sig derför kunna bjuda hvad dem godt synes d. v. s. de tilltro sig att kunns utan den ringaste afgift till K. M:t och kronan tillgodogöra sig allt det inom sjette och sjunde revieren i beslag tagna och troligtvis på deras föranstaltande åverkade virket, uppgående till ej min dre än något öfver 20,000 sågtimmer. Man har anledning antaga att virkesuppköparne vid detta vattendrag ämna eller tro sig kunna erhålla sitt behof af virke fylldt genom åverkan då de hvarken föregående eller innevarande år gjort antagliga anbud å utsynade, till försäljning utbjudna skogseffekter; och då extra öfverjägaren Lind, derigenom att han till offentlig myndighet, hos hvilken en och hvar, enligt stadgande i gällande tryckfrihetsordning, är berättigad att af handlingar taga afskrift, inlemnat rapporten, med anhållan derjemte om framställningar i ämnet å vederbörlig ort, utspridt skrift, hvaruti han sökt göra troligt att Baggböle sågverksegare varit delaktige uti föranstaltande af åverkan af det sistlidet år i 6:te och 7:de revieren af detta län under beslagsanspråk anhållna virket, uppgående till ett antal af något öfver tjugutusen sågtimmer, och Lind, som icke sökt förebringa, än mindre åstadkommit, på sätt och i den ordning 16 kap. 13 8 strafflagen medgifver, bevisning om beskyllningens sanningsenlighet, måste anses hafva beljugit Baggböle sågverksegare, samt antagas kan att Lind, då de åtalade yttrandena icke kunnat hänföras till angifvelse för brott, med beskyllningen haft för afsigt att berykta Baggböle sågverksegare eller draga dem under opinionens straffdom; men sådana omständigheter, som ådagalägga att Lind sålunda förfarit af arghet, icke förekommit, utan fasthellre antagas kan, att Lind handlat af obetänksamhet; alltså och i förmågo af 16 kap. 7 sista momentet strafflagen pröfvar rådhusrätten rättvist fälla extra öfverjägaren Lind att, för det han sålundai skrift, den han utspridt, beljugit andra genom att af obetänksamhet pådikta dem bestämdt brott, böta trehundra riksdaler; dock finner rådhusrätten, enär extra öfverjägaren Lind nu blifvit till ansvar för nyssberörde förbrytelse fälld, icke skäl ådöma Lind särskildt ansvar för yttrandena, att Baggböle sågverksegare tilltro sig kunna utan ringaste afgift till kronan tillgodogöra sig i beslag taget virke, och att virkesuppköparne vid detta vattendrag ämna eller tro sig kunna erhålla sitt behof af virke fyldt genom åverkan. Beträffande de derefter uti rapporten förekommande, af kärandena åtalade yttranden, har rådhusrätten inhemtat, att kärandena synas hafva icke ens sjelfva hyst visshet derom att extra öfverjägaren Lind med dessa uttryck afsett kärandena, emedan dessa uti sitt till rådhusrätten den 14 Oktober sistlidet år uti målet ingifna anförande till Linds besvarande framställt tvenne särskilda frågor, om Lind med dessa uttryck åsyftat Baggböle sågverksegare; och som dessa uttryck äro fällda om personer, hvilka icke äro ens tillnamn, samhällsställning, yrke eller näring uppgifna, och extra öfverjägaren Lind icke medgitvit, att han med något af dessa uttryck afsett Baggböle sågverksegare; ty finner rådhusrätten, som icke är berättigad att af uttrycken draga obestämda slutföljder, sig icke kunna för säkert antaga, att kärandena varit med något af dessa uttryck åsyftade, eller att dessa uttryck varit för kärandena irekränkande eller missfirmliga; i följd hvaraf rådhusrätten saknar skäl att, på kärandenas åtal, till insvar för dessa yttranden extra öfverjägaren Lind fälla. ärandena hafva äfven yrkat ersättning för rätegångskostnaden i målet; men emedan samma kostad icke blifvit förtecknad, dömer rådhusrätten, ned stöd af 21 kap. 1 s rättegångsbalken, extra Mverjägaren Lind skyldig att ersätta sina vederarter endast för lösen af stämning och protokoler i målet med derå tecknade belopp.