Aftonbladet – 6 april 1868, sida 3

da OTINSFAGE parlament. Afven han önskade — sa da han — att debatten skulle bli fri från lump let smygvägar, men just derför måste han framhål ör jatt de nu bebådade resolutionerna äro så allmä us, ) affattade, att de skulle kunna tolkas på det me et olika sätt, De inuchålla icke något praktiskt fö :jslag, utan I dem säges blott hvad de flesta b af! dade veta, nemligen att den irländska stalskyrk: Inlicke är hvad hon borde vara; hvaremot de ic! iu I innehålla ringaste antydan, huru den svåra fråg: rpraktiskt låter lösa sig. Antaget således, att des ,resolutioner skulle gå igenom, skulle den prakt ll ska verkan bli ingen; att närmare ingå i detail frågor vore otänkbart för denna segeion, och a a I drig skulle nästa parlament anse sig bundet af c N. principomröstning af det nuvarande. Gerna vil Ij han undvika att tala om Gladstones eller det i a berala partiets inkonseqvens. Ty i fråga om i konseqvens hade båda partierna ingenting att före brå hvarand; men väl bad han den höga fö! samlingen betänka, att genom de föreslagna res lutionerna Irlands pacificering icke skulle befrän jas, men väl den religiösa tvedrägten der stegra samt att massan af den katolska landtbefolknin gen i Irland i främsta rummet längtar efter för bättring i de agrariska, men icke hk yrkolagarne. Utom dessa båda förnämsta föredrag förtjena den gammal-konservativa lord Cranbornes tal at framhållas, då han väl förklarade sig vara emo Gladstones resolutioner, men med stor häftighe klandrade regeringens halfhet, då hon icke ha mod att möta oppositionens bestämda förslag met ett lika bestämdt motförslag. Ett så tvetydig Jamendement som lord Stanleys skulle ingen rege ring ha inlemnat, hvilken representerar en verk lig politik och har en karakter att förlora. Un der en så efter irrsken farande premierminister som Disraeli kunde det konservativa partiet, kunde parlamentet aldrig förutsäga, hvilken väg regeringen 1 nästa stund skulle beträda. Hvad honom I sjelf angick, skulle han väl direkt rösta mot GladI stones förslag, men likväl aldrig understöda StanTleys amendement, hvilket endast blifvit inleianadt, på det att den nuvarande fegeringen skall ha korten i sin hand för att efter behag blanda dem och ännu en gång spela samma ovärdiga spel som i fjolårets reformdebatt. För Gladstones förslag talade E. Leatham, Pollard-Urqukart, Moncreift, Lawson och Laing mot detsamma ONeill, B. Cochrane och generalprokuratorn. Slutligen uppsköts debatten till följande dag. HOLLAND, Enligt ett i Haag m t spridt rykte skall ministören Znyler-ilecmskerk ändtligen ha beslutit sig för:att göra omröstningen öfver utrikesbudgeten till en kabinettsfråga. Andra kammaren fattade också den 31 Mars ett beslut, som visar, att oppositionen önskar få den nuvarande krisen så snart som möjligt undanröjd. På förslag af den liberale representanten Fokker beslöt nemligen kammaren med 36 röster mot 34 att skrida till diskussion öfver budgeten genast efter den nu pågående debatten öfver budgeten för koloniförvaltningen. NORDTYSKLAND. Från Berlin skrifves den 29 Mars till Augsb. Allg. Zeitung: cDen ryska gesandten i Konstantinopel, general Ignatieft, hvilken hitkommit på återresan från Petersburg till Konstantinopel, mottogs i går af konungen och hade förnyade gånger längre konferenser med grefve Bismarck. I politiska kretsar gör sig mer och mer den åsigt gällande, att kabinetterna i Berlin och Petersburg åter äro starkt sysselsatta med den orientaliska frågan, och den häftighet, hvarmed den af vår regering inspirerade pressen far ut mot hvarje underrättelse om att Ryssland träffar förberedelser till ett anfall i Orienten, tjenar blott till att gifva denna misstanke ny näring. Till petitioner, från hvilka nordtyska förbundsriksdagens petitionskomite den I April I öfvergick till dagordningen hörde ett förslag, att riksdagen mätte utverka att konungen af Preussen antog titeln: Konung af Nordtyskland, konung af Altpreussen. Den mot den mångårige medlemmen af hationalföreningsutskottet i Frankfurt, d:r Siegmund Miller, i anledning af ett tal i lemokratiska valföreningen inledda undersökningen har enligt anklagelsekammarens veslut den 2 April blifvit tillbakavisad. ÖSTERRIKE. Wientidningarne för den 2 April beriktiga le i åtskilliga blad förekommande uppgifterna om en not från rikskanslern von Beust till Österrikes sändebud i utlandet, hvilken skulle nnehållit försäkringar om ett fortfarande unlerstöd åt påfvedömet. Frih. v. Beust har visserligen meddelat sändebuden instruktioner fver händelserna den 21 Mars; men dessa nstruktioner skola icke haft afseende på omöstningen i herrehuset, de konfessionella laarne och regeringens ställning till påfvedönet, utan endast och allenast på de demontrationer, som den 21 Mars egde rum, och wvilas tendentiösa utläggning af ett visst parti nan ville sätta de kejserliga sändebuden i illfälle bemöta genom en autentisk beättelse öfver demonstrationerna, hvilka, efter vad de ifrågavarande instruktionerna skola ekräfta, hållit sig strängt inom laglighetens ränser och icke gifvit anledning till någon arhåäga. Ett telegram från Wien af den 2 April reddelar, att deputeradekammaren i dagens ession biträdt samtliga af herrehuset besluade ändringar i skollagförslaget. riget 1849 De fran ungerska revolutio ekanta generalerna Klapka, Tärr och Percel, hvilka för närvarande åter uppehålla sig Ungern, ha kommit i liflig strid med anngarne af riksdagens yttersta venster och ossuth, hvars ståndpunkt är fiendtlig mot varje union med det habsburgska kejsarhuet. Enligt ett telegram från Pesth har geeral Perczel på ett offentligt möte förklarat, OK mt NN) PN AM mn vt mr nm ms tt exdiktator Kossuth genom sin nuvarande sitation förrådde sitt fäderneslands sanna itressen. ITALIEN. Ett telegram från Florens meddelar, att en franska ambassadören blifvit hemkallad f kejsar Napoleon och skulle lemna nämnda ad den 1 dennes. Det tros, att hans resa år i samband med de genom Frankrikes emedling inledda underhandlingarne mellan yrkostaten och Italien för att öfverenskomia om ett modus vivendi, som skulle tillåta båda fiendtliga staterna att utan att crinna hvarandra underhålla de förbindelser, m äro nödvändiga för deras undersåters tressen. Sasom redan är bekant, har representantunmaren med 184 röster mot 149 antagit sta artikeln i lagförslaget om qvarnskatn. Skattkammarens dåliga ställning, önn att undvika en bankrutt samt regerinms förklaring, att hon gjorde förslaget till kabinettsfråga äro de tre förnämsta skäl, m torde ha förmått kammaren att antaga n mycket impopulära lagen. RYSSLAND ochi POLEN. Om de orgier, med hvi de ryska myngheterna i den polska gr aden Sandomi at nyheten om Poler ande i Ryss. og a