Aftonbladet – 6 april 1868, sida 2

— Bref från Ovampolandet. Den unge A. Eriksson från Wenersborg, den aflidne Charles J. Anderssons trogne följeslagare, har skrifvit till sina i Wenersborg bosatta föräldrar. Brefvet är dateradt den 25 Juli 1867, således dagen efter det han skref till hr Een i Kap, men ankom ej till Wenersborg förrän sistlidne tisdag. Det innehåller nästan detsamma som brefvet till Een, hvarföre vi ej anse nödigt här återgifva det i sin helhet. Eriksson ämnade stanna qvår på platsen tills elefantjägarne kommo dit, då han hoppades få hjelp att sätta upp en minnesvård öfver hr Andersson. Här i landet — skrifver han — har varit flera engelsmän, som haft stor bildning, stora talanger, varit goda jägare, beryktade genom sitt mod och tapperhet, men af dem alla var hr An dersson den mest respekterade såväl af curopterna som de svarta infödingarne, den mest älskade och den mest fruktade; hans namn är kändt från portugisiska besittningarne till Kapska kolonien af nästan hvarje inföding. Jag sköter nu hr Anders-. sons handel i Ovampolandet och tror att jag skall få en mängd elfenben detta år. Nästa år måste jag bortbyta hagelbössan mot refflan och i stället för att konservera fåglar samla elfenben. Huru svårt det att få bref fortskaffade till Eriksson, kan man sluta deraf, att I. i sitt bref beklagar sig öfver att han under sitt tvååriga vistande i det främmande landet icke erhållit något bref hemifrån, oaktadt bans föräldrar under denna tid afsändt flera bref till honom. (T. f. W. st o 1)