I bladet. UTRIKES. FRANKRIKE. Den 26 Mars började inför appellationsi domstolen rättegången mot de tidningar, som i första instansen blifvit dömda till 1000 francs böter hvardera för otillåtna referater öfver lagstiftande ns förhandlingar. Sedan referenten uppläst sin berättelse, uppträdde de särskilda tidningarnes advokater: Berryer för Union, Dufaure för Temps, Laferriere för Interet public, Mathieu för France, Duval för Debats, Androl för Journal de Paris, Durier för Avenir national och Stnard för Opinion nationale. Kl. 3 afbröts sessionen. Följande dagen skulle åklagaremakten genom generalstatsprokuratorn Longperret i egen person uppträda. BELGIEN. I trakten omkring Charleroi ha allvarsamma oroligheter förefallit bland arbetarne i åtskilliga stenkolsgrufvor. Första sammanrotningen bestod af sex eller sjuhundra män och vinnor, och hopen ökades ytterligare under agens lopp. Folkmassan anställde skada i flere kolgrufvor och jernverk, förstörde maskiner, slog in fönster och dörrar och tvang dem, som ville arbeta, att upphöra dermed. En officer och tolf gensdarmer försökte återställa ordningen, men officern och flere af gensdarmerna blefvo svårt sårade af orostiftarne. Kl. omkring 4 ankommo trupper fi Brissel; folkhopen befann sig i Montigny, då en afdelning linietrupper uppnådde den; uppmaningen att skingra sig åtlyddes icke, utan tvärtom anföllo arbetarne trupperna med stenkastning, hvarefter dessa sköto. Nio af de upproriska blefvo ihjälskjutna och tretton sårade; äfven bland soldaterna blefvo flere särade. Sedan de särskilda orter, der oroligheterna förfallit, nemligen Couillet, Gilly, Montigny, Chatelincau och Marchienne, blifvit besatta med militär, har lugnet icke störts vidare. ITALIEN. Den 27 Mars begaf sig en brigad af divisionen Dumont på återtåg fran Kyrkostaten till Frankrike. Enligt Correspondance-Hav asBullier skall äfven återstoden af de franska trupperna återvända hem, så snart befästningsarbetena i Rom och Civita-Vecchia blifvit fullbordade. Denna återstod uppgår till i rundt tal 4500 man. Undervisningsministern har låtit tillsvidare stänga universitet i Bologna, emedan en del af studenterna beslutit att icke mera bivista föreläsningarne och att hindra de af sina kamrater, som vilja fortfarande öfvervara dessa, från att komma in i föreläsningssalarne. Studenternas missnöje härleder sig från regeringens åtgärd att suspendera de tre professorerna Ceneri, Cardueci och Piazza. kn studentdeputation från Bologna har ankommit till Florens, för att göra ministern föreställningar. T Kronst. Budb. Man har i flera af östersjöprovinsernas tidningar läst om återupptagandet af ett gammalt förslag, att medelst en kanal förena Peipus med Finka viken, hvarigenom äfven en del af denna jös vatten komme att uttappas. I sjelfva verket är det fallet att denna sjö, som intar en areal af 60 qvadratmil, är i ett oupphörligt stigande, så att dess stränder småningom alltmer förvandlas till kärr; för ni varande står vattenytan der 90 fot högre än i hafvet. NORD-AMERIKA. Vi berättade i går efter ett något dunkelt telegram, att kongressen beslutit, att vad från senaten som nationens domstol till högsta domstolen ej får ega rum samt att presidenten gifvit sitt veto mot denna bill. Af de senast ankomna tidningarne visar sig nu att beslutet ej afser appell från senaten, utan från des. k. circuit-domstolarne. — Billen innehåller nemligen, att i mal, som röra habeas-corpusWwrits (order om en häktad persons ställande på fri fot), intet vad kan ske från dessa domstolar till högsta domstolen. Billen har tydligen för alfsigt att hindra, att högsta domstolen, hvars demokratiska majoritet, som bekant, ej anser rekonstruktionsakten strängt konstitutionel, skall genom dom i ett särskildt inför henne draget mål uppställa ett prejudidat i frågor rörande rekonstruktionsakten. Förhållandet är i korthet följande: En viss Mac Ardle hade kommit i kollision med unionsmyndigheterna i Vicksburg (Misippi). Han begärde af distriktdomaren en habeas-corpus-order; men domaren vägrade, under förklaring att lagen af den 2 Mars 1867 hindrade honom att utfärda en sådan. Saken hänsköts till högsta domstolen, förklarades der vara af brådskande art och togs genast under behandling. Man såg deri ett bevis, att majoriteten at domstolens ledamöter, tillsatta 1edan under Buchanans tid, önskade få lagen af den 2 Mars förklarad inkonstitutionel innan dom hann att fällas i rättegången mot presidenten.