Aftonbladet – 31 mars 1868, sida 2

— Konserter. Fröken Gurli Lublin gaf sistlidne lördag i Jakobs kyrka en soir6, hvars innehåll var värderikt i allmänhet och ärskildt derför att tvenne större kompositioner ingingo deri, bland hvilka den ena — Davids 42:dra psalm af Mendelsohn i sin helhet återgafs, den andra — samme m stares intressanta oratorium ckElias, — genom väl valda nummer värdigt representerades. Om den i formelt hänseende rikt utrustade psalmen hafva vi nyligen yttrat oss. Den utfördes nu af samma artister, som på Ilarmoniska sällskapets konsert samverkade till dess framgång, och gjorde, oaktadt orgelackompanjemanget och dei kören deltagandes relativa fåtal, äfven nu ett fördelaktigt och angenämt, om än något kyligt intryck. Ur Elias gaf hr Håkansson den stora, välkända basarian med en jemnhet och värdighet i föredraget, som man hos en ung och mindre erfaren sångare sällan finner, liksom fru Stenhammar med fulländad konstn het sjöng en lika allbekant och ofta förekommande aria för sopran, hvarjemte hon med konsertgifvarinnan samt hrr Arnoldson och Willman deltog i en mindre känd, i stilistiskt hänseende synnerligen utmärkt dyartett ur samma arbete, hvilket — då den ar frogrammet utlofvade tenorarian till följd r Arnoldsons indisposition beklagligtv måste uteslutas — ytterligare representerades blott af ett intagande alt-arioso, i hvars föredrag fröken Lublin ådagalade den klara open och samvetsgranna , omsorg, som Itid utmärkt denna artist. — Åfven hennes begge andra nummer, den storartadt vemodiga arian ur Glucks Orpheus samt prins Gustafs behagliga, blott något sentimentala psalm (n:r 451) utfördes på ett i hög grad tillfredsställande sätt, som lände konsertgifvarinnans erkända talang till mycken heder. Om det rykte talar sannt, som förmäler, att denna talangfulla artist kommer att lemna teatern, så vore detta utan tvifvel att beklaga. Rossinis Quando Corpus, som numera tyckes vara ett, åtminstone såsom löfte, sjelfskrifvet nummer på hvarje andlig konsert som gifves i vår hufvudstad, lemnade äfven denna gång med afseende på utförandets korrekthet ett och annat öfrigt att önska. Konserten var besökt af ett stort antal åhörare. Den matint, som följande dag i La Croix? salong gafs af hr Frits Söderman, var syn nerligen rikhaltig, och vi beklaga att ett ringa antal af tonkonstens vänner tillgodogjorde sig en konserttillställning, få nummer innehöll så mycket ve Bevis på lifligt intresse och belåtenhet sk dade emellertid hr Söderman af sin publik, då den med de varm aste bifallsyttringar tolkade sin hyllning såväl åt den betydande tekniska färdighet han, ådagalade i återgifvandet af en bland den berömde Bernhard Moliques lika svåra som förträffliga allegrosatser, som äfven åt det poetiska slorika i uppfattning och ton som rö ig i föredraget af Kummers vackra fantasi öfver skotska folkmelodier. Och löste konsertgifvaren med utmärkt fram i olikartade uppgifter, så blef han äfv träffligt understödd. Fru Jacobsson gaf vid utomordentligt god disposition den vackra sången ur Gounods Drottningen af Saaba: je suis seule enfin, en aria som tycktes med mycken omsorg instuderad och genom den öfverlägsna stämmans välljud nu framstod