Aftonbladet – 30 mars 1868, sida 3

Lördagens plenum. Andra kammaren. Sedan protokollet rörande öfverläggningen öfver dechargebetänkandet blifvit uppläst, anmälde hrr staafi och Hibbing skriftliga reservationer mot kammarens i denna fråga fattade beslut. Med den förstnänmde instämde hr furen. Hr Hessle ånmälde sig icke ha deltagit i omröstningen om 3:dje punkten och hr Carl barsson att till följd af permission icke ha deltagit i ärendets behandling. Derefter företogs val af 24 valmän och 6 suppleanter för utseende af fullmäktige i riksbankeh och riksgäldskontoret äfvensom styrelseledamöter vid lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby. Redogörelse för valens utgång lemnades i lördags. Andra kammarens nga utskotts (n:r 6) utlåtande n:r 9, angående förslag till reglementariska föreskrifter för riksdagen äfvensom samma utskotts utlåtande n:r 10, afstyrkande en af hr Ola Månssom väckt motion om utfärdande af en författning rörande båtsmanstorpens beskaffenhet inom Blekinge län, biföllos utan diskussion, hvarefter bevillninesutskottets betänkande n:r 9, afstyrkande en af hr Medin väckt motion om särskild beskattning å tillverkning af maltdrycker för afsalu, likaledes bifölls, sedan motionären yrkat att betäniandet måtte med ogillande läggas till handlingarne och hr Muren förordat utskottets förslag. Derefter föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 1 med förslag till förändrad lydelse af I kap. 1:sta pch 2:dra 88 rättegångsbalken angående val af nämndemän. Emot utskottets förslag till föränIring af 1:sta hade hr Bälter Sven Ersson anfört reservation, hvilken under en kort diskussion rordades af flere talare, bland hvilka hr Ribbing fäste uppmärksamheten derpå, att skilnaden melan utskottets och reservanteng förslag låge deri, utt nämndemännen enligt det senare skulle väljas på bestämd tid, och förjatt undvika det för nämndenannabefattningens anseende menliga förhållande, utt en person kunde fortfara att vara nämndeman utan att dertill ega erforderliga kunskaper, hade lenna tid blifvit bestämd till endast 6 år. Reservationen bifölls och utskottets förslag afslogs utan omröstning, hvaremot dess förslag, till förändring L 8 10 bifölls. I utlåtandet n:r 13, hvilket derefter föredrogs, rar lagutskottet, på grund af motioner, väckta af rr Wallenberg och Vedberg, tillstyrkt upphäfvande af 20, 26 och 27 S i k. förordningen ansående handelsbok och handelsräkningar den 4 Maj .855, hvilka 8S tillägga handelsbok vitsord mellan cöpmännen och konsumenterna, samt föreslagit näring af 12, 23 och 24 SS, i syfte att affärsmän :.mellan inskränka handelsboks vitsord. Deremot r utskottet afstyrkt dels hr Wallenbergs förslag t kvarken affärsmän eller bokförare må i något all tillstädjas att med edgång styrka den förda iokens riktighet, dels äfven hr Lönnbergs, att vandelsboks vitsord vid utborgning af varor inkränkes inom en tid af sex månader,. Emot utkottets förstnämnda afstyrkande har hr Lemchen eserverat sig och föreslagit en förändrad lydelse f förevarande förordnings 16 och 18 88 i syfte tt handelsboks vitsord mellan köpmän ej må gälla ör fullt bevis. När först utskottets förslag till förändring af 2, 23 och 24 SS föredrogs, begärde hr Sääf ordet, och uttalade sin åsigt vara att utskottets förslag i denna del vore ett vigtigt steg ill förbättrande af kreditförhållandena. Enär hanlelsbok hittills hos oss haft lika vitsord i förhålande till köpmän och icke-köpmän, har äfven letta i sin mån bidragit dertill, att man alltför nycket anlitat krediten och konsumerat mer än nan sedan haft råd att betala. Följden af den eslagna förändringen att handelsbok skulle ega sord blott mellan köpmän inbördes, då med öpmän förstodes alla dem, som enligt författninarne äro pligtige att föra handelsbok, blefve att :onsumtionskrediten komme att inskränkas och törre ordning i affärer och sparsamhet blefve akttagna. Med tillfredsställelse hade talaren erarit att utskottet godkänt skilnaden mellan kreitlagstiftning och allmän civilrätt, en skilnad, om i andra länder i allmänhet vore iakttagen. alaren uppläste slutligen etti Frankrike gällande tadgande af ungefär samma innehåll som utskotets förslag och förordade till detta senare bifall, Hr Hellerström talade äfven för bifall till utkottets förslag. , : Hr Lindström ansåg, ått man allt för mycket fverskattat de fördelar, man väntar sig at den ;reslagna förändringen. Orsakerna till Denägeneten hos vårt folk att lefva på kredit låge mycet djupare, än att de skulle kunna upphäfvas af ågon lagstiftning. , Men då tal. icke ville förrara den olikhet i rättigheter till bevisning, som en nuvarande lagstiftningen föranledde, i det öpmannen, genom att -beediga sin bok, åväga-. ägte full bevisning, ville tal. förorda utskottets rslag. Hr Carlsson förordade bibehållandet af det 1varande stadgandet om handelsboks vitsord meln köpmän och icke köpmän, men ville inskränka ss gällande kraft inom en kortare tid och yr