Aftonbladet – 27 mars 1868, sida 3

NORGE. Bland de festligheter hvarmed man i Kristiania ämnar fira konungens ditkomst är äfven en procession till slottet af personer w alla samhällsklasser en af de första dagarne efter ankomsten. Samma dag skola de fattiga bespisas på allmän bekostnad. Bildhuggaren Bergslien har genom en enskilt subskription blifvit satt i stand att företaga en resa till utlandet, och först till Kjöbenhavn, för studier till en ny modelli större skala till Carl-Johans-monumentet, som han efter hemkomsten skall företaga. a Tidningarne innehålla fortfarande berättelser om snöskredens hi Så skrifves från Stryns socken i Nordre Bergenhus amt om flera dylika som under loppet af förliden månad bortsopat många gårdar med menniskor och kreatur. På en gård omkommo, ej mindre än 13 personer, på en annan 11. Öfver 3 veckor,, heter det i ett bref till Aftenbladet, har allmogen nu arbetat med utgräfning af skreden. Det är ett tungt och sorgligt arbete, och den hjertslitande anblick som erbjuder sig i de förolyckade menniskornas krossade och stympade lik är i hög grad uppska kande och förfärlig. Men huru smärtsamt och farligt detta arbete än är i anseende till de nya snöskred som hvart ögonlick kunna fruktas, har dock allmogen med berömvärd villighet och ihärdighet, bittida och sent, gifvit allt möjligt bistånd och af yttersta förmåga arbetat på att rädda allt hvad räddas kunde. Som det var att vänta, är dock sinnesstämningen mycket nedtryckt, och sorg och skräck stå målade på allas ansigten. — — Man lefver här i en ständig fruktan. Ydre Eide, Rise och Lunde äro svårt hotade. Dessa gärdars invånare flytta ram och tillbaka. Från Ydre Eide beger man sig till smeden Amund i Furene, och han har sålunda flera nätter å rad måst i sitt enda rum herbergera 60 personer. En af de gårdar i Stryn som nu blifvit ortr yckta, gården Sundal, drabbades tre gånger under förlidet sekel af samma olycka. Den 17 Mars 1718 kom ett snöskred som bortsopade hela gården med 11 menniskor och alla kreaturen, så att intet blef räddadt. I elfva veckor pågick gräfningen efter de döda. Skärtorsdagen 1742 träffades gården för andra, och 1778 för tredje gången af samma olycka. På flere trakter i Österdalen har snön i vinter fallit i sådana massor, att ingen nu lefvande kan erinra sig någonting dylikt. På de ställen der snön ligger jemn är dess djup 3 alnar och der den är hopad i drifvor ända till 8 och 10 alnar, Vägarnes skottning och plogning fordrar under dessa omständigheter de största ansträngningar.