Aftonbladet – 20 mars 1868, sida 2

Hon emottog icke utan rörelse den hand, som räcktes henne, och uttalade dervid några hjertliga ord af tacksamhet. . Sven Ivarsson, ty det var han, afbröt henne likväl genast och sade med ett godmodigt leende, under det han skakade den lilla hand, som var innesluten i hans näfve: Kära fru, jag har icke kommit hit för att blifva tackad. Jag tänkte titta in i förbifarten för att få kunskap om er man var beslägtad med en Claös Grahm i Skåne. Jag hörde bonom aldrig tala derom och jag tror icke att han hade någon slägt i Skåne. Hvad hette herr Grahms far?, återtog Sven; det bör väl frun veta. Här på orten känna vi det icke, eftersom Grahm köpte Bergåsa och flyttade dit endast några år innan han gifte sig. Fru Grahm sade Sven hvad hennes svärfader hette i dopnamn och hvad han i lifstiden varit. Sven tecknade upp alltsammans och bjöd fru Grahm derefter farväl, tillönskande henne en god helg. Då han öppnade dörren för att aflägsna sig, lyftade han in något i stugan, sägande när han nedlade det innanför dörren: Den här är för er flicka. Hon skall vara en präktig tös och kan nog göra gagn dermed, efter hvad jag hört. Dörren stängdes och Sven var borta. Några ögonblick senare kom Elna tillbaka. Hon hade då så när stupat omkull på en slagtad gris, som låg tvärs framför tröskeln. Kors i all verlden, mamma, hvad vill detta säga, hvem har varit här med detta granna djur? utropade Elna och pekade på herr Nasse. Sven Ivarssonn, blef svaret. Elna slög ihop händerna, stolen stund och