Hr Hedenberg yrkade afslag på utskottets af I styrkande. Hr Rtdderstad. För icke fullt fjorton daga sedan hade jag äran att vara inbjuden att bivist Stockholms arbetareförenings första högtidlig: årsfest. . Stockholms arbetareförening har till uppgift at befordra upplysning och bildning, såväl bland för eningens egna ledamöter som, bland de arbetande klasserna i allmänhet. Jag begagnar mig af, detta tillfälle att öppet förklara, att allt hvad jag förnam vid tillfäl let ingaf mig den största aktning och tillfreds ställelse. I de närvarandes allvarliga och kraftiga anleter stod fullkomligt klart att läsa, det de med fast beslutsamhet Omfattade den fana — förvärfvan det af ökad bildning — hvaromkring de slutit sig Enär man sökt göra den föreställning gällande att, ifall allmänna föreläsningar i medborgerli C ämnen här blefve ordnade, dessa endast skullc komma att besökas af de bättre, de förmögnarc klasserna, har jag ansett mig böra erinra om denna arbetareförening och dess hedrande uppgift Fullkomligt förvissad är jag, att föreningens ledamöter icke skulle underlåta att vid sagda föreäsningar talrikt inställa sig, utan tvärtom med egärlighet göra det, till den största fördel såväl för bildningens egen allmännare spridning som för sig sjelfva. Det svenska folket vill gifva sig skenet af att vara ett kraftigt folk. Jag fruktar likväl ganska mycket för en kraft, som vid den ena riksdagen beslutar ett, och vid en annan förkastar samma sak. En sådan kraft är ett rö för vinden. Under fem föregående år, före senaste riksdag, beviljade rikets ständer icke mindre än 10,000 rdr rmt. Vid denna vill man ej bevilja något. Sådana kastningar i åsigter och uppfattning af en fråga äro icke blott svaghetssynder; de äro politiska karaktersfel. Den sanna pregeln på all verklig kraft består i uthålligheten. Endast genom uthållande kraft ha nationer såväl som enskilda höjt sig till stora resultater. Hvad hade vårt eget fosterland varit under 30-åriga kriget — efter Gustaf II Adolfs död — hade vi ej fullföljt banan med uthållande kraft? Hvad var det om ej uthålligheten i landets kraf och öfvertygelse, som ytterst genomdref den representationsförändring, hvaröfver landet gladt sig, och som jag hoppas ytterligare skall föra oss framåt? Hafva vi icke jemväl uthålligheten att tacka för den utveckling, som sjelfva vårt folkskoleväsende på senare tider vunnit? . Endast den uthållande kraften i hvad man en gång efter klok öfverläggning funnit vara riktigt, höjer och stärker ett folk. Endast uthållighet i insedda och erkända behof samt derpå grundade beslut är riksdagen fullt värdig. Detta gäller, kan man säga, i stora frågor. Det sannt. Men de gälla icke mindre i de små. MHSanningens logik är densamma i båda fallen. Det anslag, hvarom nu är fråga, är ganska litet. Detär, på det hela, ej mycket att tvista om. Bifaller kammaren emellertid det, vore det dock alltid en gärdaf uppmärksamhet, visad rikets hufvudad, dess befolkning, icke minst dess efter bildning ädelt sträfvande arbetande klasser. Jag tillstyrker bifall. Hr Kioman-on tillkännagaf, att hom af ärlig grannlagenhet, då han visste att första kammaren endast anslagit 5000 rdr, nedsatt sitt yrkande till samma summa, så ock derföre att han kände hufvudstadens benägenhet att fylla hvad som felade. Hr L. OO. Larsson menade att det väl kunde se besynnerligt ut att han ämnade uttala sig för bifall till utskottets utlåtande, då han af så många hört huru nödvändiga dessa föredrag voro för hufvudstaden; men hans åsigt var att frågan vore at helt och hållet kommunal natur, hvarföre han ej ansåg att hela landet borde dertill bidraga. Hr Siljeström upplyste hr Hedlund om att den uppgift, han meddelat derom, att då föredrag först i hufvudstaden började hållas, betaltes inträdet med en riksdaler, var ganska vilseledande, ty de första af dessa föredrag höllos af en fransk grefve ch voro afsedda egentligen för hofvet, och de, kort derefter höllos af åtskilliga vetenskapsmän, voro endäst afsedda för den högre societeten och kunde, äfven de, ej betraktas såsom annat än en hofaffär. Hr Östern yrkade bifall till utskottets hemställan, emedan han ej trodde att det lägsta folk len egentliga arbetaren, kunde ha nytta af dessa föredrag. : Genom votering segrade utskottets mening med 7 röster mot 46, som yrkade bifall till den af örsta kammaren för ifrågavarande ändamål beljade summan af 5000 rdr. Vid föredragning åf 35:te punkten i utlåtandet, warati utskottet afstyrker K. M:ts proposition lerom, att möjligen uppkommande besparingar, å tt i en föregående punkt omnämndt extra anslag Vf 3000 rdr för folkskollärares undervisning i trädsårdsskötsel, må af K. t få användas till folkundervisningen tillhöriga ändamål, framställde hr Siljeströsn en interpellation till chefen för eckesiastikdepartementet med anledning af den pieistiska riktning, som, ger sig tillkänna i ledninen af skolans, isynnerhet folkskolans angelägeneter. Vi skola i ett följande nummer åf tidningen i in helhet meddela såväl hr Siljeströms anförande om ock statsrådet Carlsons derå afgifna svar. Öfriga här ej omnämnda punkter biföllos, om j helt och hållet utan diskussion, dock utan törre meningsskiljaktighet, i enlighet med utskotets utlåtande.