Aftonbladet – 18 mars 1868, sida 2

Finland. Tengström och Kellgren slumra längesedan i sina förtidiga grafvar, nationalitetsideen har genomgått manga strider, varit underkastad manga fluktuationer; men ungdomens riktiga takt, måhända då och då vilseledd stunden, har dock vetat att segrande gå ur alla frestelser och öfvervinna allt motstand. Se der en svag teckning af universitetets apostlaverksamhet i Finland. Hvad under då om ett tacksamt folk anser denna ädla verksamhets hufvudsäte, Helsingfors, såsom sina förhoppningars Zion. När finska folket en gång väl hunnit växa till sig, då skall det nog veta att äfven i yttre måtto uppresa minnesstoder åt de män, som mäst bidragit till dess seger öfver ett oblidt öde. Om derföre Helsingfors ännu icke har nägra monumenter att uppvisa, så är det endast en tids fråga när sådana, i brons och marmor, skola pryda de vackra allmänna platserna i staden, bärande på ina piedestaler de för Finland evigt värderade namnen: Runeberg. Lönnroth. Castren.