Aftonbladet – 18 mars 1868, sida 2

— Vid landtbruksakademiens sammankom sistl. må safton förekom hufvudSedan efter f. d. statsrådet J. Wern ett rum bland akademiens hedersledamöter blifvit ledigt beslöts att förslag till åter ttande af denna plats borde inom den 15 nästinstundande April till akademiens förvaltningskomitt ingifvas. Från rektorsembetet i Lund hade inbjudning ingått till akademien att genom deputerade deltaga uti firandet af universitetets andra sekularfest, och uppdrogs åt förvaltningskomiten, med anledning hörat, att till akademiens nästa sammanträde framlägga förslag till nämnda deputerade. Redogörelse för de under senare år vid landbohögskolan i Kjöbenhavn utförda praktiska försök hade från nämnda skolas föreståndare, professoren Jörgenssen, till akademien blifvit insänd, och uppdrogs åt föreståndaren vid akademiens laboratorium att, efter tagen kännedom om denna redogörelse, meddela dess innehåll till akademien. Likaledes remitterades till granskning och utlåtande af akademiens ledamot, prof. Edlund, från Kalmar läns södra hushållningssällskap inlemnade meteorologiska observationer från landtbruksskolan å Ryssbylund, Akademieas sekreterare anniälde en nyligen utkommen s. k. kalender från öpings län, hvilken, såsom lemmande en fullständig statistik öfver länet, syntes vara förtjent af synnerligare uppmärkmhet, och remitterades densamma, med anledning äraf, till granskning af föredraganden på akademiens statistiska afdelning. Uti ett från prof. Möller till akademien ingånget bref fästade bemälde prof. ånyo uppmärksamheten på de fördelar, som äfven för svenska landtbrukare vore att hemta af odling af hvitbeta, samt denna rotfrukts förädling till socker eller bränvin. För att förstanförde närimgsgren skulle kunna ven i Sverge ernå någon utveckling ansåg brefskr varen dock att en 10-årig skattefrihet vore ovilkorligen af nöden, under det att nuvarande beskattningssätt å bränvinstillverkningen icke lade något hinder i vägen för nämnda rotfrukts r betning till sprit. I sammanhang härmed dels anälde akademiens sekreterare att han till gagn r dem af landets jordbrukare, som skulle vilja öra försök med odling af hvitbeta fi kortfattad beskrifning öfver de förfaringssätt, som dervid borde följas, dels redogjorde han för de förhållanden, under hvilka denna odling kunde antagas blifva lönande, dervid framhållande att man ingalunda finge antaga, det rika skördar af sockerbetan vore genast eller å hvilken lokal som helst att emotse, äfvensom att denna rotfrukts odling i len styfva leran uti Mälardalen eller kring Upsala i allmänhet ingalunda vore tillrådlig. Det vore hufvudsakligen med anledning af de verkliga stora svårigheter, som företedde sig innan någon petydligare produktion af betan skulle kunna åstadcommas, som talaren vid innevarande riksdag väckte motion om beviljandet af 5 frihetsår för! syanlagda sockerbruk. För önskligheten, ja rent Mt nödvändigheten af en dylik skattefrihet uttaade sig äfven frih, A. OC. Raab och presidenten kerman, hvilka dock ville hafva nämnda frihetsid utsträckt till minst 10 år, och ansågo de, att n beskattning af betsockertillverkningen, innan unnu någon sådan vid mer än en enda fabrik föreunnes vore att i sin uppkomst helt och hållet mma utvecklingen af denna vigtiga industri. ntendenten Dannfelt meddelade detaljerade sifferwppgifter från en välskött betsockerfabrik i traken af Magdeburg, dermed afseende att på samma sång åskådliggöra de vackra resultater, hvilka geom nämnda industri kunde vinnas, som ock de rilkor under hvilka sådant vore möjligt, och hvilca, enligt talarens åsigt, ännu på mycket få stälen inom vårt land kunde uppfyllas, hvadan han arnade för, att genom lockande förespeglingar nleda landtmannen uti ett företag, som erfordrade tora resurser, och hvarigenom det vigtiga måa Pest 72, JAR,