almskilnadsgatan Nr 3 b, 4 tr. upp Underrättelse för Kongl. Förvaltningen af Sjö-Arendena vill härigenom meddela följande rörande nya och fö ändrade fyrar på Sveriges vestra och östra kuster: Å vostra kusten: Paternesters fyr utanför Marstrand, ny. På Hamnskär, en af de sydvestliga klipporna af Paternosterskäron utanför Marstrand, i Lat. N. 579 5374, och Long. 0. om Greenwich 449 28 kommer under året att uppföras ett fyrtorn af jern, i hvars lanternin skall anbringas en kringgående linsapparat af 4:a ordningen, s skall inom hvarje 4!7 minut visa en stark blänk af ofärgadt sken. Hamnfyr vid Marstrand. i Till ledning för sökandet af norra inloppet till Marstrands hamn kommer öster om detta inlopp på HKoöns vestra udde i Lat. N. 579 5334,5 och Long. O. Greenwich 419 35,att uppföras en ledfyr. Lysapparaten, som skall anbringas i en lanternin å Nordvestra hörnet af fyrpersonalens boningshus, blifver en stillastående linsapparat af 5:te ordningen, som visar hvitt sken. Marstrands eller Carlstens fästnings fyr kommer att släckas. Samtidigt med Paternosters fyrs och Marstrands hamnfyrs tändning, som afses att ega rum i nästinstundande September månad och hvarför bestämd dag skall framdeles tillkännagifvas, kommer, på sätt i kungörelse af den 19 Mars 1867 redan är bekantgjordt, den å Marstrands eller Carlstens fästning nu befintliga fyr att släckas. Hållö fyr; ändring deraf. Fyrtornet å Hållö i Lat. N. 589 202,, och Long. 0. om Greenwich 44? 454,, kommer att under året förses med en rödmålad konisk påbyggnad, hvarå i lanternin skall Ånbringas en kringgående linsapparat af 2:a ordningen, feu secintilant, visande hvar 3:te sekund en stark blänk med ofärgadt sken. Under påbyggnadens utförande i Juni —September månader kommer fyringen att underhållas medelst en spegelapparat, som anbringas på vestra sidan af tornet och visar blänksken, liknande fyrens nu egande sken. Dagen då den nya fyrinrättningen kommer att tändas, skall framdeles tillkännagifras. ÅA östra kusten: Fyrfartyg i Södra delen af Ålands haf. I farleden söderifrån till Ålands haf skall, på sätt ikungörelse af den 47 Mars 4867 redan är tillkännagifvet, nästinstundande sommar ulläggas ett fyrfartyg S.0. från klippan Svenska Björn och S.S.V. från tågskärs fyr på Finska sidan i ungefärlig Lat. N. 599 35 och Löng. 0. om Greenwich 499 45. Fyrfartyget kommer att visa ne fyrar, en å hvardera masten; och skall tiden, då det blifver på sin station utlagdt, framdeles tillkännagifvas. Kongl. Förvaltningen har i öfrigt velat tillkännagifva, att nedanupptagna för kustfarten hufvudsakligen afsedda sjömärken komma att under året uppföras eller utläggas, nemligen: Stockholms fördelning. I farleden Landsort —-Elgsnabben kommer att anbringas en ledfyr med linsapparat af ö5te ordningen med fast hvitt sken. Westerviks fördelning. På klippan Storkläppen blifver till ledning vid angörande af norra inloppet till Westervik uppfördt ett stenkummel med 2:ne röda bälten samt en med toppkula försedd stång. Kalmar fördelning. Det vid vestra gafveln af Ispeudds fyrhus uppförda jömärke borttages. och samma gafvel anstrykes med hvit färg. Vid grunden Södra Grytsundet, Södra Ternö och Mellersta Gillburen i Kalmar Sund utsättas konprickar med topptecken. Karlskrona fördelning. Vid grunden Flagg-grundet, Målare-grundet, Bäckarrefvet, Yttersta grundet vid Långören och Laknallagrundet utsättas konuprickar med topptecken. Landskrona fördelning. Vid N.V. kanten af grundet Westerflacket utsättes en konprick med topptecken. Gotlands fördelning. Vid S.V. kanten af Lillgrundet utsättes en konprick med topptecken och utanför Wisby hamn utlägges en rödmålad konprick med rödt topptecken och röd flagg i stället för den hitills på samma ställe varande röda boj med röd flagg. — Göteborgs fördelning. Vid Magnus Nilssons eller Bockskärsbåden, söder om Skalkorgarne, reses en stång med topptecken. Marstrands fördelning. På S.V. kanten af Lekskär uppföres en större fyrkantig känningsbåk af trä med hvarje sida genom röd och hvit målning indelad i 4 likformiga rutor, af hvilka de tvenne, som ligga diagonalt, hafva samma färg. Vid östra sidan af grundet Smygen, beläget 8.0. om Hjertön, reses ett hvitkalkadt mindre stenkummel eller stenrös. A Svikhallsudde, i sundet emellan Hjertön och Tjörn, anbringas Jemväl eu hvitkalkat stenrös. pynten af Toftö utmärkes med ett hvitkalkadt sten På Skeppsholmen, belägen emellan Mållösund och a, uppreses ett stenkummel, försedt med rödt midtelbälte. På Svartskär, det sydostligaste bland skäret Trillingarne, uppföres ett sjömärke af trä; bestående af er stympad kon, vertikalt randad med röd och hvit färg, samt deröfver en stång med fyrkantig hvit topptafla. S.V. pynten af Lilla Rammen utmärkes af stenkum-mel med rödt midtelbälte. t Strömstads fördelning. Vid Taregrundet, beläget Söder om Gråskär, utsättes en konprick med topptecken. skären Kalkbrottet och Hvita Märren, det förra vester om Gluppön emellan Brottet ech samma ö och det sednare N.V. från Fläskön och söder om norra segelleden intill Dyngö, uppföras fasta mindre märken med topptegken. Svartskär, söder om Käbblingarne vid södra segelleden från Kosterfjorden till Strömstad, utmärkes med ett stenkummel med ett rödt midtelbälte. Den å Jansgrundet utlagda konpriek borttages och ersättes med ett fast märke med topptecken. Vid Lygnholmsgrundet utsättes en konprick med topptecken. Stockholm den 40 Mars 1868. Tä nmoeirolsam