Aftonbladet – 13 mars 1868, sida 3

ENGLAND. Underhuset var den 5 dennes, klockan straxt efter 4 eftermiddagen, i alla vinklar och vrår öfverfyldt af menniskor, som vä tade att fa se Disraeli göra sitt inträde såsom premierminister. Klockan half 5 steg han in i salen. Redan i Westminster Hall, der ett stort antal nyfikne samlat sig, samt i förstugorna utanför sessionssalen, helsades han med lifliga bifallsrop. Detta upprepades inne i salen, och detta ej blott af de konservativa, utan äfven på oppositionens bänkar. Den nye premierministern reste sig kort derefter från sin plats, och sedan han utbedt sig tillåtelse att göra några betraktelser i anledning af sitt förändrade förhållande till den höga församlingen, uttalade han sin och sina kollegers beklagelse öfver lord Derbys afgäng och höll med rörd stämma et varmt loftal öfver honom, hvilket ofta af bröts af stormande bifallsrop af det konservativa partiet. I afseende på den nya regeringens program förklarade han, att något ft adant knappt behöfdes, då han ast vid lord Derbys politik och han sjelf var noga invigd i dennes tankar, emedan han i 20 är oafbrutet åtnjutit den ädle lordens förtroende. Hvad den yttre politiken angår, skola viv — förklarade han — följa samma väg, som blifvit beträdd. under min ädle vän lord Stanleys leding, och hvilken, såsom väl kan påstå, har ärfvat sig parlamentets bifall och Europas förtroende. (Bifall.) Denna politik är en fredens politik, icke en fred till hvad pris som helst, och icke heller en endast i Englands intresse eftersträfvansvärd fred, utan resultatet af den öfver