Aftonbladet – 13 mars 1868, sida 2

omslutet af idel svenska talande socknar, men inflyttningarne från det inre landet äro ganska talrika. Att staden efter de nämnde stora förändringarne till sin förmån snart skulle ett nytt utseende var gifvet, och 25 är efter styrelseverkets flyttning stod Telsingfors der åsom en vacker och aktningsbjudande stad, nande då redan (1845) 17,060 invånare, medan den 1820 icke ännu egt mera än c:a 7000. Men de t under de två senaste årtionden, fi 56, som Helsingfors blifvit hvad det nu är samt erhallit sin egendomliga karakter såsom Finlands hufvudstad. Icke allenast att staden under denna d ökat sin befolkning till inemot 30,000 invånare, alltså nära nog fördubblat densamma, utan inom dessa ar utvecklar den oc sin egentliga betydelse såsom den moderna intelligensens, bildvingens och rättvisans stamort i Finland. Den finska historien stod någorlunda stilla från 1809 till 1840-talet; men från denna tidpunkt började skönjas ett tyst och lugnt, men allvarligt och ihärdigt kulturarbete, som uppstod inom det finska folket. Desta arbete 1 ljusets tjenst hade s K och utgångspunkt i Helsingfors. Det är sitt universitet Finland har att tacka härfö vaknande nationalitetskänslans heliga flamma underhölls. här renast och klarast midt under hotande faror och dess utveckling framställda, hinder. Om någonsin ett unive sitet inför sitt folk har gjort skäl för sin titel af intelligensens och ljusets härd, så är detta fallet med det finska under de senaste 20 åren. Mycket har till dess stora inflytande, hvartill vi längre fram skola återkomma, äfven den omständigheten bidragit, att universitetet uppslagit sina bopålar i landets hufvudstad. Akademien har sålunda blifvit det allmänna lifvets i Finland hjerta, hvars högre eller svagare pulsering bäst återgifvit de inom folket lefvande opinionerna, isynnerhet så länge ännu inga landtdagar fingo ega rum på andra sidan Bottenhafvet. Här kunde det kanske vara lämpligt atti bredd med universitetets blott medelbara infly