Aftonbladet – 11 mars 1868, sida 3

Gårdagens aftonplenum. Första kammaren. Fortsattes föredragningen af statsutskottets ut Tlåtande n:r 30, sjette hufvudtiteln. I 13:de punkten hade utskottet föreslagit at I riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det K. M:t täcktes låta tillsätta en komit6 af sak kunniga män äfven utom kavalleriyrket, med upp: drag att utarbeta förslag till stuteriväsendets bättre ordnande och dervid taga i särskildt öfvervägande om: stuteriernas ändamål ej kan vinnas med et ) mindre antal, men till afvel uteslutande afsedd: djur; hvilka racer vid de olika stuterierna böra vid: makthållas, och lämpligaste sättet att för framti den afgöra frågor rörande raceförändring; samf hvilka förändringar i:afseende på stuteriernas eko nomiska och administrativa ordnande i öfrigt kunns vara påkallade af förändrade tidsförhållanden ock leda till besparing i kostnaderna. I anledning af detta förslag uppträdde flera ta lare. Fribme von Essen och Beckfriis, hrr Tor nerhjelm och Wern yttrade sig för förslaget Grefve Cronstedt och hr Björnstjerna talade fö afslag. Hr Storckenfelt biföll den föreslagna skrif velsen, dock: med det tillägg, att vid inträffande ledigheter chefsbefattningarne vid stuterierna måtte tillsättas på förordnande. Hr Montgomery-Ceder hjelm begärde att den omförmälda skrifvelser måtte göras något mindre omständlig, och med honom instämde grefve af Ugglas. På framställd proposition biföll kammaren utskottets förslåg i sin helhet. Vidare biföllos punkterna 14—15 om ett för höjdt provisoriskt anslag af 70,900 rdr för tek: nologiska institutet samt derom att anslaget till Chalmerska slöjdskolan må med 5250 rdr förhöjas. Uti 16:de punkten hade utskottet, beträffande slöjdskolan i Stockholm; hemställt att anslaget till Stockholms slöjdskola må, i enlighet med hvad K. M:t äskat, för år 1869 upptagas till 58,900 rdr, under vilkor att, om å 1863 års anslag besparing uppstår, beloppet af sådan besparing skall afräknas från det anslag, som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt; och att, vid anmälan af detta beslut, riksdagen må i underdånighet anhålla, att undervisningsplanen måtte blifva ordnad i öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, och att K. M:t täcktes för nästsammanträdande riksdag framlägga ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat. Hr Bergstedt uppträdde och lemnade några upplysningar om skolans tillstånd. Talaren yttrade att mycket återstår att önska, såväl hvad-undervisningen som ordningen beträffar. Man har efter skolans öppnande haft svåra och rättmätiga klagomål öfver oordningar. Bland dem är att lokalen hvimlar af tjufvar, som stjäla som korpar, och .det är en stor olägenhet för fattiga lärjungar, som komma för att söka undervisning och lemna sin enda rock i tamburen, Icke mindre än 40 å 50 stölder ha inom kort tid blifvit begångna. Kommer den bestulne till vaktmästaren och klagar, får: han till svar att de icke kunna göra något till saken. Klagomål hafva anmälts till styrelsen, som blifvit perplex, men ej heller kunnat hjelpa. En så betänklig osäkerhet till egendom är oursäktlig, då man lönar två portvaktare och tolf ordningsmän. Hvad undervisningen beträffar så trodde talaren att den nog kommer att ordnag, men ännu är den det på längt när icke. Fattiga handtverkslärlingar, som inskritvit sig för deltagande i den undervisning som skall meddelas inom 3:dje gruppen, hafva oupphörligt blifvit afvisade med det svar, att de få komma komma tillbaka och höra efter när gruppen blir ställd i ordning. Att slöjdskolan kan verka mycket godt vet pu en hvar, Talaren hade sjelf sett förvånande resultater. Gamla handtverkåre med styfnade fingrar hafva på kort tid hunnit en hög grad af fullkomlighet i linearteckning, men undervisningstimmarne äro för inskränkta. I stället lägger man stor vigt Jå herrskapsundervisning, det vill säga de lefvande språken. Man går derigenom till mötes den allmänna äflan man nu har att nosa på de lefvande språken, för att sedan kunna säga: jag har läst franska och tyska. Talaren slutade