Aftonbladet – 9 mars 1868, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. De af lagstiftande kårens vederbörande utskott omarbetade artiklarne i presslågen innehålla väl några mindre betydliga lindringar;, men derjemte flere ansenliga skärpningar i det ursprungliga förslaget. Artikeln 3 bibehäller trots amendementet tidningsstämpeln vid 5 centimer för departementet Seine samt Seine et Oise; i alla öfriga departementer utgör den 2 centimer. Den parisiska pressens bemödanden i detta afseende ha således icke haft någon framgång. Anslagen på husknutarne för valen, samt valkandidaternas cirkulärer och röstsedlar äro stämpelfria. Artikeln 6 stadgar, att i intet fall böterna få öfverstiga en tredjedel af den ställda eller för politiska tidningar föreskrifna borgen. Art. 11 lyder nu sålunda: Allt meddelande af en handling i privatlifvet i en periodiskt utkommande skrift utgör ett lagbrott, som straffas med 500 francs böter. Atal kan endast anställas på klagomål af målseganden. Art. 12 stadgar, att en andra resan för pressförbrytelse straffad person kan af domstolen beröfvas sin valrätt i högst 5 år. Enligt art. 14 kan genom ett särskildt beslut en tidning helt och hållet eller för viss tid indragas genast efter det dom fallit i första instantien utan afseende på vad till högre instantie, så framt icke vadet fullgjorts inom 24 timmar efter domens afkunnande. I sistnämnda fall skall saken inom tre dagar afgöras i andra instantien. En kassationsansökan förhindrar icke det provisoriska verkställandet af indragningen eller suspenderingen. En tidnings geranter äro berättigade att uppsätta tryckeri uteslutande för sin tidnings tryckning. Bestämmandet af tiden för diskussionen öfver detta förslag föranledde åter en tvist. Enligt reglementets tydliga föreskrift, hvilken Jules Favre åberopade, kan dagen för debatten icke utsättas förr än 24 timmar efter utdelningen af den tryckta berättelsen. Presidenten Du Miral tycktes dock utgå från den grundsatsen, att majoriteten kan bestämma om föredragningen. Majoriteten delade denna åsigt och beslöt, att diskussionen öfver det nyss förut (den 2 dennes) upplästa förslaget skulle ske straxt efter debatten öfver lagförslaget om en årskontingent af 100,000 man, hvilken skulle börja följande dagen. v nder sistnämnda diskussion interpellerade Picard regeringen om den politiska ställningen. Statsministern Rouher förklarade till svar derpå, att Frankrikes nuvarande förbindelser med de utländska makterna äro de bästa, och att de mörka punkter, som tycktes sväfva vid den politiska horisonten, nu fullkomligt försvunnit. — Marskalk Niel uppträdde härefter och påstod att den nya, af oppositionen så lifigt bekämpade armeorganisationen skulle medföra besparing och bli en underpant för landets säkerhet. I vår, sade han, skola alla franska soldater vara försedda med chassepotgevär, och med detta underbara krigsredskap, I pitersta grad fullkomnadt, skulle Frankrike, som i afseende på sin beväpning är två år. före kontinentalmakterna, icke ha någonting att frukta, utan kunna egna sig åt fredens värf. Sedan Picards amendement blifvit förkastadt med 220 röster mot 29 (det föreslog kontingenten till 80,000 man) äfvensom några andra medlemmars, antog kammaren Tillancourts amendement, som nedsätter soldatmåttet för de frivillige och dem, som tagit tjenst för andra. NORDTYSKLAND. Preussens officiella blad för den 3 dennes offentliggör den af kamrarne beslutade ae hvarigenom konung Georg af Hannover tillerkännes 16,000,000 thaler och hertig Adolf af Nassau cirka 8,900,000 thaler. ÖOmedel-bart derefter följer den kongl. förordning, hvarigenom hela konung Georgs förmögenhet seqvestreras för såvidt den befinner sigi Preussens händer. I de motiver, som åtfölja denna förordning, spelar .den hannoveranska legionen i Frankrike en framstående roll. Berättigandet till seqvestern hemtas derifrån, att konung Georg befinner sig i krigstillstånd till konung Wilhelm, och härmed låter det icke förena sig, att Preussen förser honom med medel att föra krig. I Berlin skall detta dekret ha blifvit mottaget med stor tillfredsställelse.. . Nationalzeitung anmärker emellertid, att den beslutna seqvestern för ögonblicket icke är särdeles kännbar för konung Georg och hans l anhängare i utlandet, då han utom de 16 millionerna eger en förmögenhet af 11 millioner thaler, och äfven i afseende på de räntor, som egentligen skulle träffas af seqvestern, är den för tillfället temligen betydelselös, då aftal skall vara träffadt, att de 2 millioner, som konung Georg medfört ur hannoveranska statskassan, icke skola afräknas på 16-millionerskapitalet, utan på räntorna, för hvilka han säalunda är betäckt för ungefär 3 år. NWArHttechke Aktion körmmer onlivt Tan