Aftonbladet – 6 mars 1868, sida 2

Österifrån. Såsom ett vittnesbörd om den oroliga uppmärksamhet, hvarmed man i Ryssland följer hvarje symptom af närmande mellan Frankrike och Österrike samt om den hätskhet, som hos den ryska allmänheten nwråder mot: den österrikiska regeringen, meddela vi ur Kattkoffs Moskovskija Wädomosti (Moskwa un— derrättelser) följande karak teristiska uppsats: Då man betraktar händelserna under de sista aderton åren, träffar man på företeelser, hvilka icke kunna förklaras annorlunda än såsom besynnerliga verkningar af en orimlig politiks fraseologi, uppfunnen och satt i gång af de konstmakare, som frambesvurit dessa händelser. Frankrike är de romaniska folkens öfverhufvud, )Frankrike är Polens na— turlige bundsförvandt, Frankrike är europeiska civilisationens bålverk gentemot Rysslands allt uppslukande herrsklystnad etc. —, se der de tomma fraser, hvilkas verkningar den nation, som blygsamt berömmer sig af att vara den skarpsinnigaste i verlden, har att tacka för den långa raden af politiska nederlag och svikna förhoppningar, och som nu slutligen satt kronan på verket genom att förvandla la belle France till en ofantlig kasern. Dragande fördel af dylika frasers narkotiska verkan, för att desto bättre kunna. afleda folkets uppmärksamhet från landets: inre belägenhet, försatte detta politiska Donquixotteri Frankrike redan 1866 i den förtviflade nödvändigheten att se sig om och välja ett af två: antingen att stiga ned från den höga piedestal, hvarpå historiens gudinna ställt det, eller. att taga sin tillflykt till någon hästkur för botande af de sår, som tillfogats detsamma under ett mångårigt brottande med hvarjehanda slags lättsinniga företag. Emellertid hade det varit allra simplast och naturligast att skynda sig att komma. ur denna sorgliga dilemma genom ett samvetsgrannt närmande till de andra nationerna, hvilkas intressen ej i en enda punkt stodo i strid med Frankrikes sanna intressen. Franska diplomatien skulle till en viss grad sjelf kunnat hela de sår, som tilllfogats landet genom dess obetänksamhet; men dertill hade framför allt fordrats garantier på uppriktighet, billighet och ståndaktighet. Kabinettet i Tuilerierna föredrog i stället att ännu en gång förskräcka allmänna meningen med den vanliga fågelskrämman Rysslands allt uppslukande herrsklystnad, samt att ställa sin politik till de österrikiska sträfvandenas tjenst, hvilket land drömmer om ingenting mindre än att skaffa sig ersättningar i slaviska orienten för de förluster det lidit under den fatala kampen 1866. Naturligtvis ingick det i Tuileriekabinettets beräkningar att använda Österrikes förstärkande vid Donau till fördel för sina egna sträfvanden vid Rhein, och — se der huruledes den vanliga verldsbekanta frasen Rysslands allt uppslukande herrsklystnad ånyo sättes i omlopp, för att afända och inleda allmänna opinionen på en väg, motsatt dess intressen, dess historias fingervisningar och dess politiska ställnings naturliga instinkter. Efter att i Salzburg och Paris ha fått muntliga och snart äfven faktiska försäkringar på Frankrikes sympatier, började Österrike ofördröjligen att arbeta på förverkligandet af sina egennyttiga planer i österlandet. Såsom alltid under dylika förhållanden började det äfven nu att utsprida falska beskyllningar om sitt grannrike, sådana som att det hyste en brinnande åtrå att rikta sig med arfvet efter den sjuke mannen,, Men kabinettet i Wien stannade icke härvid, utan började derjemte öfverlemna sig åt alla möjliga konstgrepp, för att med det snaraste försäkra sig om nyttiga och passande delar af denna qvarlåtenskap. Serbiska tidningarne innehålla tidt och ofta berättelser om den. outtröttliga propaganda; som förehafves at en hop österrikiska agenter på högra Donaustranden, samt om deras bemödanden att öfbol om den dervarande naiva befolkningen att Frans Josef beslutit för den närmaste framtiden att utbyta österrikiska kejsartiteln mot titel af slavernas kejsare. Den jernväg, som Österrike redan utstakat och tänker bygga tvärs igenom hela Turkiet måste ovilkorligen bli en gynnsam härd för dess fortsatta stämplingar. Men se blutt huru då