Aftonbladet – 6 mars 1868, sida 2

nål ville bevilja Stockholms stad hela det för komnunikationers förbättring och understöd vid inffande hungersnöd tillgängliga anslag, samt hos riksdagen föreslå ett understöd åt Stockholms stad af minst en million rdr för detta ändamål, ifvensom för gasoch vattenledningens utsträckting till alla delar af hufvudstaden; och 2:0. att K. M:t måtte anbefalla att vid härvarande:straffh arbetsfängelse för qvinnor endast finge verkbuldan och filtar m. m., hvilket vore så mycket ämpligare, som hvarken spånad eller väfnad vore något för fattigare qvinnor i hufvudstaden tillgängigt arbete; och dels uti en till justitiedepartementet den 9 November 1867 inlemnad, af fil. dokt. N. R. Munck vt Rosenschöld jemte 50 andra personer, de flesta tillhörande skrädderi-, skomakerioch snickeriyrkena, undertecknad skrift, bemälde sökande, under åberopande af dels den yrkena tryckande arbetslösheten, hvilken skulle funnit den höjd, att mer än hälften af de vanliga yrkesarbetarne eller handtverkarne saknade all sysselsättning, dels skatternas ökande och dels lifsmedlens stegrade pris, anhållit att, till arbetsbristens förminskande, yrkesarbeten eller handtverk icke måtte få drifvas inom fängelserna och arbetsinrättningarne, utan personalen derstädes uteslutande sysselsättas med tilltuktande af gatsten och kajsten eller sådana större arbetsföretag, till hvilkas utförande möjligtvis saknades arbetare; äfvensom sökandena, bland annat, erinrat, att nuvarande begagnaren af yrkesverkstäderna vid rikets hufvudsakligaste straffoch arbetsfängelse på Långholmen, kaptenen Berg, sökt, i anseende till arbetsbrist, nedsättning i det öfverenskomna priset för hvarje fånges arbete; så har uti infordradt och den 16 December 1867 afgifvet utlåtande öfver sistberörda skrift fångvårdsstyrelsen lemnat en utförlig redogörelse för såväl de allmänna bestämmelser, som i afseende å arbetena vid fängelserna äro gällande, som ock för hvad styrelsen redan år 1861 yttrat med anledning af då anförda klagomål: Den nu förevarande framställningen om meddelande af förbud mot handtverksarbetens bedrifvande med fångar synes genom sin motivering i främsta rummet afse strat och arbetsfängelset på Långholmen; men då den i öfrigt är affattad i så allmänna ordalag, att den kan gälla äfven öfriga gemensamhetsfängelser, har fångvårdsstyrelsen från samtliga dylika fängelser infordrat uppgifter derom, huru fångarne varit sysselsatta den första arbetsdagen i hvarje af innevarande års första elfva månader samt i hvad mån handtverksarbeten i llas spånad och väfnad för kronans räkning af l: ; fångarnes sysselsättande ingått. Af dessa uppgifter, hvilka härjemte bifogas, behagade E. K. M:t inhemta: att vid straff-fängelset i Norrköpivgdeke några handtverksarbeten verkställas; att de arbeten af sådant slag, som vid straff-fängelserna i Landskrona, Warberg och Göteborg samt straffoch arbetsfängelset i Malmö förekomma, dels bedrifvas med jemförelsevis ringa personal och dels äro af sådana slag, att säkerligen någon anmärkning mot intrång i det fria sebotet eraf ej skäligen kan föranledas; — att ej heller vid strafffängelset i Carlskrona handtverksarbeten i någon anmärkningsvärd mån ega rum; börande styrelsen i öfrigt härvid upplysa, att vid detta fängelse, som under Oktober månad år 1866 till begagnande uppläts, och hvarest arbetena icke genast hunnit blifva slutligen ordnade, två nya arbetskontrakt, det ena angående stenhuggning och det andra angående repning af lump och mattväfnad, nyligen blifvit afslutna, genom hvilka handtverksarbetena vid fängelset komma att nästan helt och hållet upphöra; — att vid straffoch arbetsfängelset på Norrmalm icke förekommit annan sysselsättning för fångarne af sådant slag, som af enskild arbetare vanligen bedrifves, än sömnadsarbetet, och att detta, ehuru i uppgiften från föngelset upptaget såsom för enskilda personer utfördt, likväl till betydlig del skett för kronans räkning, nemligen för tillverkning af persedlar, som skolat af enskilda till armån och flottan levereras, och hvilka ej lämpligen kunnat af spridda enskilda arbetare förfärdigas; — att, hvad straffoch arbetsfängelset på Långholmen angår, utaf effektiva arbetsstyrkan, som uppgått till 700 å740 man, omkring 200 varit sysselsatta med klädestillverkning, 150 å 180 med stenhuggningsarbeten,.150 å 190 med arbeten för kronans räkning m. m. samt endast 117 å 157, eller ungefärligen en femtedel af hela arbetsstyrkan med handtverksarbeten; att sammanlagda antalet af de under sistnämnda rubrik i uppgifter från fängelset antecknade dagsverken väl för vissa månader af innevarande år synes öfverstiga antalet i 1861 års uppgift, men att detta är föranledt deraf, att verkstadsarbetena vid fängelset blifvit sedan berörda år utsträckta till flera slags arbeten, som då ej idkades, och af hvilka för öfrigt några icke rätteligen äro att hänföra till handtverk och andra åter äro af sådan beskaffenhet, att de mindre allmänt af den enskilda arbetaren bedrifvas, såsom båtbyggeri, kransågeri, korkskärning, tunnbinderi m. m.; samt att de egentliga handtverksarbetarnes antal vid fängelset i allmänhet blifvit snarare minskadt än ökadt sedan år 1861. Genom hvad i ämnet sålunda blifvit anfördt och upplyst tror styrelsen det vara ådagalagdt, dels att vid straff-fängelserna i Carlskrona, Landskrona, Warberg, Norrköping och Göteborg samt straffoch arbetsfängelserna i Malmö och på Norrmalm handtverksarbeten i så ridga mån idkas, att något afseende derå i förevarande fråga ej skäligen kan fästas, dels ock att, hvad straffoch arbetsfängelset på Långholmen beträffar, hvarje handtverksarbete, som -derstädes förekommer, bedrifves med så fåtalig personal, att, vid betraktande af den inom hufvudstaden rådande betydliga omsättning och rörelse, det ej rimligen antagas kan, att verkstädernas vid nämnda fängelse tillverkningar kunna utöfva någon inverkan till minskande af tillgången på arbete härstädes för den fria arbetaren; och anser sig styrelsen derföre ega skäl hemställa, att den förevarande ansökningen icke må till någon åtgärd föranleda. Slutligen och med anledning af den i ansökningen meddelade uppgift, att kaptenen Berg, såsom entreprenör för verkstäderna på Långholmen, sökt nedsättning i det bestämda priset å fångarnas dagsverken, får fångvårdsstyrelsen upplysa, att, kaptenen Berg, som enligt särskilda kontrakt har att sysselsätta dels en bestämd arbetsstyrka med stenhuggningsarbete och dels en annan med handtverksarbeten m. m., till styrelsen inkommit med ansökning att få dessa kontrakt upphäfna, emedan de under nuvarande förhållanden skulle ådraga hönom förlust, eller ock atti annat fall vinna nedättning i dagsverksprisen; men att detta ansökningsärende, som ännu är under handläggning, icke, ehvad utgång detsamma må erhålla, kan hafva något inflytande på nu förevarande fråga, helst dermed icke åsyftas utvidgning af, utan fastmera inskränkning i den tillverkning af handtverksarbeten, som vid fängelset nu eger rum. vid föredragning den 24 nästlidne Januari af ifrågavarande framställningar har K. M:t funnit desamma ej till någon åtgärd föranleda. — Konungen har i dag på förmiddagen bållit statsråd. — Konungens resa till Norge. Från Kristiania skrifves att konungen ditväntas den 26 eller 27 dennes. — BSerafimerringning har i dag försiggått från Riddarholmskyrkans torn efter framl. f. d. konung Ludvig I af Baiern. Utnämnd till. serafimerriddare den 28 Sept. 1844. Död den 29 sistl. Febr.