Aftonbladet – 6 mars 1868, sida 1

rägt bibehållande blott så mycket af sin ordna prakt, som tjenade att förhöja hennes dernare klädsel. Hennes rika, korpsvarta fåg upplagdt i en glänsande krona omng hennes hufvud; en klädning af mörköd brokad med inväfda rika blomsterknipvor, föll i tunga veck omkring bennes getalt. Hon kom in med en drottnings hålling och en vildes naturliga behag, med ögon trulande af kärlek och stolthet. Och då agkarlarne hade sagt henne huru vigtigt det teg var, som hon ämnade taga, de hon ig stolt öfver storheten af sin uppoffring. Ett par penndrag och Thamerous rikedonar strökos bort, som med en hand, och på amma gång — vida värre för henne — förvann ail den makt hon egt att framkalla sodhet och kärlek hos hennes make. Denna samma afton, innan ännu bläcket ade hunnit torka på d pergamenter, rände han sig harmset ifrån hehne, då hon alade om det lyckliga lif som väntade dem; ich han mumlade något, som skar henne i jertat, om att allt godt a han kunde ynå, skulle belastas med odrägliga påhäng. Då den handling, som gjorde Thamerod ill hennes mans slafvinna, var underteckad, satte sig Butler och hans gäster ned till n yppig måltid, vid hvilken hans unga drottinglika hustru också skulle vara närvaande. Dessa mäns blotta närvaro i detta hus rar en skymf mot dess egarinna, men hvad visste hon derom? Med all sin stolthet och raturliga förfining, återstod det henne dock utt lära att civilisationen stundom framvisar sidor, för hvilka vilden skulle rodna. Okunvig som hon var om detta, förstod hon dock nstinktlikt det sarande i deras grofva sätt tt vara och i frånvaron af den aktning och vördnad, hvarmed hennes faders folk alltid Len