Aftonbladet – 5 mars 1868, sida 2

UTRIKES FRANKRIKE. Senaten sysselsatte sig den 28 Februari med pröfning af åtskilliga inkomna petitioDen vigtigaste af dessa är en, som reslär upprättandet af en generalinspektion, hvilken skall ha att öfvervaka barns arbete i fabrikerna. Referenten föreslog i utskottets namn, att petitionen skulle hänskjutas till ministeren, och efter en längre diskussion samtyckte senaten härtill. ENGLAND. Lord Derby har af drottning Victoria erhållit titeln hertig af Knowsley, en utmär kelse, hvarmed den engelska kronan icke brukar vara synnerligen frikostig. Den har icke varit förlänad sedan år 1833, då markis Cleveland för sina politiska tjenster belönades med hertigtitein. Ministeren Disraeli är det första engeiska kabinett, i hvilket tre irländare ha säte, nem ligen lord Mayo, lord Cairns och mr Cor Man vill häri se en bekräftelse på antagandet, att Disraeli önskar lösa den irländska frågan i liberal anda. NORD-TYSKLAND. -Exkonung Georg af Hannover har, i motsats till finansministern Heydts bekanta förklaring i preussiska deputeradekammaren om den förestående seqvestern på den kungliga ögenheten, latit i wientidningarna offentgöra ett slags promemoria, hvari han lemnar upplysningar om tillkomsten och innevället af den mellan honom och Preussen afslutna traktaten. Tankegången idetta aktstycke är i korthet följande: Någon fredstraktat mellan Preussen och Ilannover existerar alldeles icke. Emot annexionen utfärdade konung Georg den bekanta protesten, som aldrig lifvit aterkallad och derför ännu utgör hans politiska trosbekännelse. Grefve Bismarcks påstående att lutningen och undertecknandet af traktaten om koungens förmögenhets ägenheter innebär en indirekt tronafsäg ir ogrundad, då det i traktaten ordagrannt heter: De kungliga grundegendomarna skola förblifva under preussisk administration ti konung Georg för sig och sina efterkomnande afstar från Hannovers kronaa, hvarirenom Preussen sjelf erkänner att detta ännu cke skett. Då England uppmanade Preussen utt ordna konung Georgs förmögenhetsangeläsenheter. föreslog det som ba att den poitiska sidan af saken skulle alldeles utelutas. Begge partierna ingingo på denna örhandlingsbasis, Preussen likväl, som det inder förhandlingarne visade sig och nu åter visat sig, med den dolda altsigten att ur raktaten härleda en abdikation. Da emelertid Preussen under förhandlingarne verkigen framställde det anspråket, att konung ;eorg uttryckligen skulle afsäga sig sina ttigheter, förklarade konungen straxt, att len grundval, hvarpå han stod, var ickeenunciation, uteslutandet af den politiskt idan, och att han aldrig skulle sätta sitt amn under någon traktat, ur hvilken direkte ller indirekte skulle kunna utdragas den slutats, att han alsagt sig sina eller sina efterkomnandes rättigheter till tronen, Det vaktadt