Aftonbladet – 4 mars 1868, sida 3

Article Image
att sällskapet af kommunen erhållit ett lån å 60,000 Rdr emot 4!2 proc. ränta; att, sedan man köpt en tomt för 1000 Rdr, 80 familjbostäder der för 45,000 Rdr blifvit uppförda, samt att 24 lägenheter (innefattande 2 rum och kök) nu erhållas, hvardera för 24 Rdr halfaret, 4 lägenheter för 20 Rdr och 16 för 16 Rdr: Aktieegarne erhålla nu 6 proc. ränta och det oaktadt blir ett årligt öfverskott af 400 Rdr, allt danskt mynt, 3) till främjande af aktiesällskapets ändamål. En annan förening i Kjöbenhavn benämnd Foreningen af 1865 for Arbeiderboligers tilveiebringelse har bildats med vida högre aktier,. nemligen å 1000 Rår; och då äfven denna förening af staden erhållit ett lån på 55,000 Rdr i obligationer, har hon redan uppfört 13 byggnader af sten, hvardera af 3 våningar med 4 familjer i hvarje våning. Byggnadstomten allena kostade 22,000 Rdr; men årliga hyresinkomsten gifver en ränta af nära 8 procent. Efter de upplysningar j på enskild väg, lyckats affa mig, finnes 1 detta land blott ett st sällskap för arbetarebostäders uppförande, nemligen i Kristiania. Det är ett aktiebolag, ursprungligen stiftadt mera i ändamål att bereda ar-. betarne sunda och billiga bostäder, än med någop tanke på kapitalets fulla förräntni men hvilket numera, utan att förbise sitt egentliga syfte, likväl äfven tillförser aktieegarne en ränta af 5 proc. a deras kapital. Den behållning, som öfver denna räntefot erhålles, aflägges till kapital, för att användas till nya byggnader. Arbetarebostäderna, som äro uppförda af stew och temligen stora byggningar, äro beräknade för flera familjer, men tillhöra bolaget och kunna icke af hyresgästerna förvärfvas. Så välgörande för den arbetande klassen dessa föreningar äro, så kan dock icke förnekas, att det gagn de göra kunde vara ännu större, om de hade till syftemål att bereda arbetaren ej blott ett sundt hem, utan äfven ett hem, som han kunde kalla sitt. Ar 1863 utsatte byggnadsföreningen i Edinburg en premie af 5 pund st. för den bästa afhandling om arbetarebyggnadsföreningar, med förklarande att endast arbetare skulle få om detta pris konkurrera. Då inkommo 13 skrifter, och bland dessa tillerkändes belöningen en afhandling af John Symington, sättare i Edinburg, Den är en liten ganska utmärkt skrift; ty i de få bladen gifves en så varmhjertad framställning af de bestående förhållandenas elände, så förståndiga betraktelser öfver det slag af hus, hvaraf arbetarne isynnerhet hafva behof, och om vigten af att de blifva egare deraf, samt en så beräknande och betänksam framställning af de medel, som stå till arbetarnes förfogande för detta förvärf af egendom, att man i sanning sällan finner något jemförligt. Efter att hafva skildrat de tornhöga husen i Edinburg, hvarigenom just denna stad. isynnerhet dess gamla del, mera än andra ora städer, utmärker sig — man finner der på sina ställen 10—12 våningars hus — viar han huru förnuftsstridigt detta byggnadsitt — dessa lodrätt liggande gator — är, atminstone nu för tiden, då man dock icke längre för sin säkerhets skull, behöfver krypa tillhopa innanför vallar och fästvingsverk — efter denna skildring, säger jag, lemnar han. en gripande bild af ett öfverfyldt hems tryckande och sorgliga inflytelse på dess invänare både i socialt och moraliskt afseende. I fråga om vigten för arbetaren af att ega eget hus, yttrar han derefter: allt hvad som erfordras för det dagliga lifvet bör man i ordets egentliga mening ega; sålunda skall ingen tycka om att hyra de kläder, uti hvilka han går, eller de kokkärl eller det nödvändiga bohag, som han skall bruka till sin hushållning. Och det hus då, hvaruti arbetaren genomlefver sitt lifs dagar, der han uppfostrar sina barn, det hemesow är vid hönom fästadt genom så mänga glada minnen och smyckadt med det behag och de lockelser, som ett sundt sinne skattar högst, skulle han icke längta efter att ega detta? Näst efter en lifförsäkring, som det är hvarje arbetares pligt att i förhållande till sina tillgångar förvärfva sig, bör han sträfva efter att blifva egare af sitt eget lilla hem; denna besittning skall gifva honom och dem honom tillhöra mången glädje hela lifvet igenom, vara dem alla ett stöd i förekommande förlägenheter, och vid hans bortgång skall den vara ett ovärderligt godt för hans efterlefvande. Men det är icke blott ett materielt stöd, egandet af hus och hem gifver honom och hans familj; allestädes, der arbetaren hunnit så långt, har han stigit isjelfaktning och på den sociala stegen gått högre. Mr Stephans, som är polisinspektör i Birmingham, omtalar i den berättelse han aflade för en komite af parlamentet, att Föreningar för utbredandet af sjelfegendom uppmuntrar till omtänksamhet, förminskar dryckenskapen, förmår arbetarne till att inbespara deras förtjenster och till att uppföra sig bättre. I Birmingham, der denna verksamhet under de sista 25 åren varit så utbredd, har den haft den inflytelse, att, medan den för 12 år sedan, då staden räknade, 50,000 inbyggare irre än nu, erfordrades 420 polisbetjenter, så har detta antal, under det att befolkningen tillväxt, nat inskränkas, så att nu 327 äro tillräckliga till upprätthållande af fred och lugn. Författaren söker derefter hos de unga inprägla nödvändigheten af sparsamhet, visar hura en ung man som vid 20 års ålder lägger 10 om året skall om dessa insättas i en sparbank, hafva efter 10 års förlopp hopbragt 120 , samt att, om han då gifter sig med en qvinna, som för sin del genom ärliga besparingar under samma tid hoplagt 60 , skola de vid deras bröllop hafva 180 — 3240 rdr eller deröfver, hvilket är tillräckligt för att köpa ett hus och inrätta sig deruti, samt utgör en god begynnelse till att dermed möta lifvets strider. Om en arbetare icke använder den strängaste sparsamhet och sjelfförsakelse skall han icke kunna förvärfva egen gård. Den arbetare som vid 20 års ålder sorglöst bortkastar 5 f om ret eller un; 2 sh. i veckan, på bränvin eller öl m. m., skall när han är 30 år hafva mistat 62 z 17 sh. 94 d. och om han forttar till det 50 aret, 332 3 sh. 10!2 20 rdr. a vanor, som våra arbetare anörda summor. Låt dem afag äfven från Norge, e ra oerl

4 mars 1868, sida 3

Thumbnail