Aftonbladet – 4 mars 1868, sida 3

Några ord med anledning af Läroverkstidningens i Aftonbladet aftryckta anmärkningar rörande de tvåklassiga elementarläroverken i Stockholm. Till Redaktionen af Aftonbladet! Det torde tillåtas en person, som är noga bekant med hithörande förhållanden, att yttra några ord offentligt angående anledningen till den tryckta ställning, i hvilken de tvåklassiga elementarskolorna i Stockholm befinna sig. Felet ligger ej inom utan utom dessa skolor. Det ligger icke deruti, att dessa fordna apologistskolor frångått n ursprungliga bestämmelse. Det är alldeles gifvet, att en klass, som ej är öfverbefolkad och: hvilken skötes af en akademiskt bildad och erfaren pedagog, skall kunna lemna ett bättre resultat än en klass, der en stor mängd lärjungar trängas och der jemförelsevis mindre uppmärksamhet kan egnas åt hvarje barn. Men på detta sätt resonerar icke allmänheten och mammorna. Dessa båda auktoriteter anse en skola bättre i samma mån den har många lärjungar. Och icke nog härmed: i en skola med fem klasser måste nödvändigt de två första vara bättre än i en skola, som kan egna all sin omsorg åt endast dessa två klasser. Af qvantiteten sluter man till valiteten, och på samma gång låter man sitt omdöme ledas af det egendomligt aristokratiska draget i det nordiska lynnet, som aldrig vill gilla något, som ej har en viss yttre ansenlighet. Som dessa skolor således ej äro nog förnäma för förmögnare personers barn, måste de rekryteras från den fattigare befolkningen, som eljest i allmänhet anlitar folkskolan. Undervisningen är nemligen ej fullkomligt fri vid elementarläroverken. Förnämligast är det den särskilda afgiften till en nadsfond, som afskräcker, såvida man ej vill förödmjuka sig till anskaffande af fattigdomsbevis. Om under sädana förhållanden en lärares nit skulle slappas, måste hvarje opartiskt och rättrådigt tänkande person medgifva, att det ej gerna kan gå på annat sätt. Fullkomligt klart bör det äfven vara, att man icke är berättigad att kasta skngga på lärarne, hvilka omöjligen kunna bota allmänhetens fördomar. j Undertecknad känner bestämdt, att på vissa håll de skarpaste ansträngningar hafva gjorts och göras, för att oaktadt de nu skildrade olyckliga omständigheterna genom goda resultater söka bidraga till vinnande af förtroende för dessa skolor. Förgätves. — Resultaterna kunna blifva goda, när man ej har alltför eländig halm att tröska på; men skolan får ej åtnjuta det förtroende, den redligt sträfvar och förtjena. Hvad liberaliteten mot dessa skolor beträffar, så är väl denna i allmänbet hvarken större eller mindre än hr A. G:s i läroverkstidningen. Men de qvarstå dessa skolor, derföre att man ännu ej kommit sig före med att begagna ett anslag, som redan för tvenne riksdagar sedan beviljades, till ett nytt fomklassigt läroverk i Stockholm, —8. MINDRE Bättegångsock Polissaker.