Aftonbladet – 27 februari 1868, sida 2

Thamerotu). Berättelse från Nordamerika. Af författarinnan till Palatser och Fängelser, Zigenarens testamente m. fl. (Öfversättning från engelskan.) Han återkom till stranden just som Thamerou rodde öfver floden i Mary Derwents kanot, som hon funnit vid ön. Det var klokt tänkt och modigt handladt! sade Murray och steg i båten, dragande Catharine med sig; de skola söka efter båtar, och det skall gifva oss tid. Ha! de hafva fullbordat sitt verk vid fästningen — sel Medan han talade bredde sig ett rödaktigt ljus tungt öfver floden; en hög låga sköt upp ur ett brinnande blockhus, blixtrande och skälfvande, ströende omkring sig bränder och rökmoln, tills både berg och skogar glödde röda på flera mils afstånd. Det poetiska elementet i Catharine Montours natur väcktes oemotståndligt till lif af denna rysliga skönhet. Se! sade hon; se, sjelfva floden tyckes bölja i lågor; skogar ochberg brinna rundtomkring! : Hon hade rest sig upp i båten och pekade ned åt floden. Hennes mörkröda drägt fladdrade i vinden och juvelsmycket, som sammanhöll hennes fjäderkrona och som också föreställde en ringlande orm, gnistrade i det röda eldskenet, som fullkomligt belyste hennes gestalt. Som hon stod der, grep en hand hårdt Då EN Hva 218 Så 2 21, 23—21,