Aftonbladet – 26 februari 1868, sida 1

På L. J. HIERYTAS förlag har utkommit i bokhandeln å 2 rdr: redjo håftet at De bildande Konsternas historia, få a S . från slutet af adertonde ärhundradet till a a våra dagar, af Carl Gustaf Estlander, Docent vid Universitetet i Helsingfors Tredje håftets innehåll: Konsten i Sverige under Gustaf III:s tid har tvenne skiften, det ena vettande åt decadensen och der dekarationsmålaren är störst, det andra åt antiken, i hvars anda Ehrensvärd tänker såsom Sergel och Masreliez skapa; italienska resan betecknar gränsen dem emellan. — Imellertid sprider sig konsteinnet äfven i form af dilettantism: desse konstens friviltige, med Ehrensvärd på samhällets höjder. med Hörberg i dess djup, och i sammanhang med de förre en blick på kopparsticket i vära dagar. — I den af Adelcrantz reorganiserade akademien vårdas de tveggehanda traditionerna, decadensens och antikens, intill dess att, då beröringen med utlandet, mindre redan under Gustafs tid, så godt som upphör under sonens, all rörelse stannar kring Masreliez ä ena, Hilleström å den andra sidan. — Ställningen 1815, då kritiken, utgången från lärdomssätet i Upsala, begynner att gifva ny fart ät musernas anspann: meåan Göthiska Förbundet utpekar mälet, romantikerne vägen, och under det Hammarsköld svänger den kritisk. piskan, går färden ånyo och emot nya rymder, den fornnordiska mythens, den fosterländska och den svärmande känslans. — Det är i Sällskapet för konststudium? de nya traditionerna anknyta sig kring von Bredas teknik; med Sandberg ötvergå de till akademien, der samtidigt Westin gör sig stor de gamla traditionerna; med Fogelberg gå de att anknytas vid den moderna konstens utveckling. Konsten i Sverige i medlet af 20-talet: dilettantismens frukter röjas i ett stort antal beställare och konstsamlare, men synnerligast i det vigtiga tillskott de på denna tid utresande konstnärerna erhålla. — Laureus, Mörner och Södermark i Rom, Kiörboe och Wickenberg i Paris, samt natursköname, som från kontinenten återvände hem. — Konstföreningens stiftelse och den börjande beröringen med Tyskland: Wahlbom, Boklund och Höckert. — Konstnärsgillet och den återtagna tanken på en nordisk konst: Blomår. Samtidigt realiserar omsider Fogelberg Göthiska Förbundets grundtanke i sina kolossala gudabilder och tanken på en svensk monumentalskulptur i sina ståndbilder; vid hans sida, såsom hans komplement, Qvarnström, och i båda deras fotspår Molin. —-Medaljgravörkonsten går i nedstigande linie, och desslikes arkitekturen intill Scholander. — En blick på Nationalmuseum och dess skatter, konstföreningsväsendet och akademien, såsom samverkande krafter till den lyckliga vändning svenska konsten tagit efter 1850, då anslutningen till skolan i Diisseldorf begynner. Några ord om konsten i Finland före konstföreningens stiftelse 1816, eller något om det som fanns och något om det som kunnst finnas. Register ordnadt för skolorna. Alfabetiskt namnregister. Med detta häfte är det förtjenstfulla verket afslutadt och kostar fullständigt 6 Rdr rmt.