Aftonbladet – 19 februari 1868, sida 3

Skiljaktigheten mellan våra topografiska och ekonomisua kartor. Vår rastlöst arbetande topografiska kår utgaf i fjol bland annat ett kartblad, Upsala, å hvilket man finner en stor trakt eller en del af Upsala län, förut år 1861 kartlagd och sedermera offentliggjord af ekonomiska kartverket. En den mest ytliga jemförelse visar genast för hvar man, att stora olikheter mellan dessa kartor förefinnas, hvilka icke alla kunna hvarken förklaras eller försvaras af kartverkens olika ändamål eller af under den olika utgifningstiden skedda förändringar. Ehuru vinklar och afstånd väl öfverensstämma, finner man dock å ett eller annat ställe topografiska kärr der man har ekonomiska berg och dylikt. Mest visar sig dock skiljaktigheter i rågångar mellan härader och socknar. En stor bebyggd och odlad holme, ja en stor egotrakt kan hänföras till olika socken eller härad, och mindre olikheter behöfver man ej söka, ty de falla genast lätt i ögonen. Det vore utan godt ändamål att här uppräkna dylika fall för att blott fylla spalter. Dock vore det orättvist att ej medgifva, det många, kanske de största och mesta felens uppkomst kan förklaras härleda sig af förhållanden, hvilka ej borde: förefinnas. Vi vilja så mycket hellre anmärka detta, som vår mening ej är att tillvita någotdera af kartverken bristande noggrannhet eller sakintresse, efter sin uppfattning. Vi afse med dessa rader blott att uppmärksamma huru allmänheten måste sjelf bevaka sina kartliga intressen, emedan fackmännen, just och endast derföre att de tillhöra olika, stridande men ej samverkande fack, ej förstå att förena sina sträfvanden och uppfylla det gemensamma större målet lika väl som de särskilda, underordnade målen. Vår anmärkning om olikheter i rågångar må ej fattas såsom riktad uteslutande mot topografiska kåren. Att ej heller ekonomiska kartorna i detta afseende kunna vara felfria, synes bäst af de ganska allvarsamma anmärkningar, som derom afgifvits af K. M:ts befallningshafvande i Upsala län och hvarom sist utkomna femårsberättelse närmare upplyser. Dylika anmärkningar skola aldrig upphöra att framtvingas så länge två olika kartverk finnas, och hvarje försök att sammanföra de olika kartverken måste derföre noga uppmärksammas. Den vid nuvarande riksdag af hr Nordenfeldt väckta motionen att sammanslå kartverkens anslag. och minska det, torde vara det mest praktiska sätt att lösa den gordiska knuten: Under nuvarande förhållande kan minskningen visst icke anses vara för stort tilltagen, snarare tvärtom. Först när praktiskt goda följder visat sig af kartverkens sammanslagning torde det vara tid att höja anslag, hvilka för ändamålsenliga och jemförelsevis billiga kartverk aldrig kunna blifva för höga. Hvar och en bör vid en blick på dei bokhandeln befintliga . kartorna finna huru befogade här gjorda allmänna anmärkningar äro, samt göra oss räkning för att vi ej här tröttat med uppräknande af fel, hvilkas offentliggörande, om det framtvingades, skulle möjligen kunna mer skada än gagna det mål, vi med dessa rader afse, Bias.