Gevirsanskaffningsfrågan. Vi se oss nödgade att i dag återkomma till denna fråga, för vigtig för att kunna anses tröttande — denna gång med anledning af en till Posttidningen insänd uppsats af hr Knut Tersmeden, hvilken i en föregående artikel af P. T. blifvit nämnd såsom den der skulle i skrifvelse sistl. vär till dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet gjort framställning om att Eskilstuna manufakturister skulle erhålla tillåtelse att tillverka gevärsdelar. Af denna uppsats finna vi bekräftadt, att hvad vi i vår uppsats sistl. måndag trodde oss veta, att ins. i P. T. för sin del ej gjort någon framställning utan endast inlemnat ett. protokoll, samt att från artilleridepartementets dåvarande chef motståndet mötte. Att P. T., i svaret på den insända artikeln, sistl. gårdag anför att artilleridepartementets utJåtande var undertecknadt af departementets tvenne ledamöter, hrr Friis och Carlsohn, och icke af chefen frih. Wrede, anse vi vara af alltför liten betydenhet i sak, för att vi dervid skulle fästa något afseende, ty viantaga att många skrifvelser utgått från detta departement utan chefens underskrift, och — ifrån motsatt sida sedt — om frih. Wrede äfven i egenskap af chef för artilleridepartementet underskrifvit detta utlåtande, hade vi ingalunda kunnat derpå grunda det påstaende, att han ej visade beredvillighet för saken, om vi ej hade andra skäl för vårt antagande. Då ins. anfört att han grundat sin uppfattning om frih. Wredes obenägenhet för den af Eskilstuna manufakturister gjorda framställningen på hvad han erfarit vid den beröring han hatt med flere officiella personer, kunna vi ej, såsom P. T., anse detta löst motiveradt, ty vi skulle ej hvarken kunna eller vilja, likt P. T., nästan uppmana insändaren att namngifva de officiella personer, med hvilka han, af intresse för saken, enskildt samtalat, eller att i detalj redogöra för hvad som dervid blifvit yttradt. Men eftersom vi kommit att ånyo beröra detta ämne kunna vi icke underlåta att nägot närmare belysa halten af ett bland Posttidningens kärnargumenter i frågan, nemligen åberopandet af den kungörelse, som i sistl. Dec. månad utbjöd tillverkningen af lådor och underbeslag till Remingtonsgevär at hugade spekulanter. Det uppgifves ganska riktigt, att denna kungörelse var synlig första gängen i hufvudstadens tidningar den 23 Dec. Tager man kännedom om kungörelsens innehåll finner man emellertid, att anbuden skulle vara inlemnade i generalföält-tygmästare-expeditionen inom den 31 i samma månad eller inom mindre än åtta dagars förlopp, samt att modellen till den ifrågavarande gevärsdelen fanns att bese i nyssnämnde expedition. Beriknas nu den tid som atgick innan tidningarne hunno ned till Jlandsorterna, der verkstäder funnos, hvilkas egare kunde spekulera på leveransen; vidare den tid som ätgiok för