RIKSDAGEN. Motion rörande ombildning af Sverges offentliga undervisningsväsen. Vi meddela här nedan den af hr S. A. Hedlund i ofvanskrifna ämne väckta motion, så lydande: Då jag vid föregående riksdag väckte motion derom, att musikoch ritundervisningen, äfvensom gymnastiköfningarne, skulle få intaga sina behöriga platser i den offentliga undervisningen, inleddes denna motion med nägra betraktelser, som vora egnade att visa, det härmed afsågs något vida 1 mera, än att häfda nämnda undervisningsämnens och öfningars betydelse. Det gällde i i sjelfva verket att bygga rikets offentliga undervisningsverk på en ny grundval, genom att uppställa såsom deras mål: den allmänna medborgerliga bildningen, men icke den specialbilning, hvarmed asyftas att dana de första ämnesvennerna för kyrkliga och civila embeten och tjenster. Dessa grundsatser har jag temligen utförligt utvecklat i den brochyr, som jag tager mig friheten bilägga denna motion, och hvaraf jag hoppas kunna snart utdela exemplar till kammarens ledamöter. I hopp att en och annan skall vilja egna denna vidlyftigare framställning någon uppmärksamhet, förbigar jag här de närmare motiverna i ämnet, Tör att öfverga omedelbart till det praktiska resultat, hvartill undersökningen ledt, och anhäller sålunda att få vördsamt föreslå, det riksdagen ville för sin del antaga ock hos K M:t såsom sin mening underdanigst framställa efterföljande grunder för ordnandet af rikets offentliga, d. v. s. af staten omedelbart underhållna, undervisningsverk: — 1. Rikets offentliga undervisningsverk fördelas i fyra kategorier: a. Tvåklassiga, b. Femklassiga och ce. Fullständiga eller åttaklassiga, hvartill komma: d. Latinskolor eller gymnasier. 2. Det tvåklassiga läroverket ordnas så, att det på en gång utgör det första stadiet i det fullständiga läroverket och tillika sjelfständig läroanstalt för sig, med afslutade lärokurser, motsvarande den högre afdelningen af folkskolan, kunnande alltså, i den mån den sednare utbildas, af densamma ersättas. 3. Det femklassiga löroverket utgör på samma sätt på en gång ett stadium i det fullständiga läroverket och ett sjelfständigt helt för sig, derifråön lärjungen kan -— vid en normalälder af 15 är — utgå i det praktiska lifvet eller till specialskolor, hvartill räknas latinskolan, som nu utgrenar sig fritt från det allmänna läroverkets stam. 4. De två första klasserna äfvensom de tre derpa följande i det fullständiga elementarläroverket ordnas i noga öfverensstämmelse med de tvåoch femklassiga läroverken. 5. Latinskolans tre klasser och den allmänna skolans tre sista klasser mötas åter uti den vetenskapliga högskolan, eller universitetet. : Anm. Håller man derpå, att latinskolan skall utgrena sig vid ett tidigare stadium än det här föreslagna, så lägger organisationen deremot ej något hinder. 6. Undervisningen i den allmänna skolan ordnas så, att skolans mal: en harmonisk utveckling af individen och danandet af en praktiskt duglig och god medborgare, hälles strängt för ögat. Anm. De läroämnen, som anses motsvara dessa skolors uppgift, och deras fördelning, angifvas på det i den omnämnda brochyren uppställda läseschema. För hvarje institution kräfvas, om den skall rätt fungera, trenne hufvudvilkor: en god organisation, en god styrelse samt en sakkunnig och samvetsgrann inspektion. Till hvad förut blifvit föreslaget beträffande den offentliga undervisningens organisation, ansluta sig alltså äfven de två sednare momenterna, och får jag i detta hänseende vördsamt föresla: 1:o att för hvarje län måtte förordnas ett läns-skolråd, med enahanda befogenhet som kongl. direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk , hvilket skolråd torde böra besta af stiftets biskop och landshöfdingen i länet såsom sjelfskrifna ledamöter, en lärare vid länsresidensstadens offentliga läroverk, som K. M:t behagade dertill förordna, samt 4 eller 6 af landstinget för 2 å 3 är utsedda ledamöter. Anm. Härmed vunnes att skoldistrikterna blefve mindre än nu, då de omfatta stiften, samt att läroverken blefve ställda under styrelser, hvilka kunde odeladt åt dem egna sin uppmärksamhet, hvarjemte konsistorierna finge mera odeladt egna sin tid åt kyrkans angelägenheter. 2:0 För hvarje län förordnas af K. M:t (eller af chefen för k. ecklesiastikdepartementet), på en tid af högst fem ar i sender, en inspektor, som Ö ervakar länels hela undervisningsväsen, såväl högre som lägre, och som är tillika sekreterare i länets skolråd. Dessa inspektörer åtnjuta en lön af staten utaf minst 3000 rdr årligen. Det stånde landstingen fritt att till skolrådets förfogande lemna medel för anställande af en eller flera undereller extra-inspektorer, hvilka af skolrädet utses, efter inspektors hörande. Slutligen och i sammanhang härmed vågar jag föreslå: att privata läroverk, som ordna sin undervisning i enlighet med de offentliga läroverkens plan samt underkasta sig länets allmänna inspektion, må ega samma behörighet som dessa läroverk att dimittera lärjungar till universitet, äfvensom att godkänd undervisningsverksamhet i de så ordnade privata läroverk må utgöra. kompetens till anställning och befordran i statens läroverk. ag anhäller att denna min motion må 20100 da 24 1 Ja