Aftonbladet – 10 februari 1868, sida 3

ning med det nya slägste, som vuxit upp utanfö regeringssferen, en försoning, som endast kund åstadkommas genom att uppfylla dess liberal önskningar. Det var det I historien förut ick förekommande exemplet af en man, som fullgö två uppgifter, som, sedan han varit kraftfull motståndet, nu förstår vara djerf i framåt a det. Brefvet var slutligen ett ord af sjelfför rockar och utmaning till nationerna, som rundt Ka gr Ve stora. Vaken, I folk, och utvid inkring 098 bu. I-teren vi å ; 3 z provinser åt er. De gen ert område, AnNen Ala icke föra något kri skrämmer oss icke, Vet sku. 23 själ ocn a med er. Vi skola höj nationen in nGEO Mt omhulda friheten. Vten detta oc ati Ser ty härigenom bli vi alltid den förstå aa MAHQaer na. (Mycket bral från venstra sidans haver. Så uppfattade de den 19 Januari, hvilka hkason jag gillade den. Förödmjukad och full af blyg sel tillstår jag, att de hade bedragit sig. I tre dagar har man oupphörligt sagt under denna diskussion, att frågan den 19 Jan. helt enkelt gällde att ersätta de administrativa censorerns med domare vid korrektionsdomstolarne eller, så som Chateaubriand yttrar, lägga silkessnöret om halsen på pressen i stället för att qväfva henne med munkafle. Förfarandet är detsamma, den le: dande tanken förändras ej. Före såväl som efter den 19 Januari ha vi en ganska tvifvelaktig osäker frihet och, hvilket är ännu sämre, en osund. tynande fred utan glans och utstrålande värme (Knot. — På några bänkar: Mycket bra!) Jag beklagar detta ofantligt mycket. På hvad hvilar då denna regering? Hvarföre erhöll då den man, som står i spetsen för henne, flere särskilda gån ger nationens högtidliga bifall? Kanske derför att Napoleon I skapade Btatsfängelserna och censuren? Derföre att han landsförvisade Chateau briand, Benjamin Constant och fra Stael? El ler derföre att han efterlemnade Frankrike mindre än han mottagit det? Nej, derför regerar icke Napoleon III öfver Frankrike; han regerar derföre att Napoleon I jemte författningen afår VIL upp ställde tilläcgsakterna af år 1815, den friaste för fattning, som ännu varit gällande; han regerar derföre att Napoleon I i ensligheten på S:t Helens öfver hela Europa såsom sibyllinska sp domar spred frihetsord, som vi sjelfva ännu uttala; Han rege ar, derföre att vi såsom barn redan på våra iders knän med rätta eller ej hörde Napoleon: rorika namn upprepas tillsammans med frihete; höga namn; han regerar emedan de yngre slö tena i-många år i sina strider för folkfriheten vi sat vana att inskrifva Napoleon I:s bild på sins fanor; han regerar derför att han sjelf i fångelset och landsflykten skref frisinnade böcker, derföre at han bugade sig för frihetens alla patriarker, bland andra äfven för Chåteaubriand, samt bad dem om råd och ledning. Derföre bade folket hans namn i minnet och utropade det förnyade gånger. Om det blir sviket i sin förhoppning, såsom I tron, mina herrar, så beklagar jag detta för dynastien, ty denna skall då icke slå några rötter, hon kan inga andra sådana ha. (Uppståndelse. Protester från några bänkar.) Nej, jag kan ej nog ofta upprepa det; jag beklagar, att Äojsaren, som den 19 Januari med beundransvärd klarhet insåg dessa sanningar, lät vilseleda och omvända sig; jag be klagar, att han skänkt gehör åt småsinnade inta lelser, åt. sina ovärdiga farhågor, samt att han icke med kardinal Rhetz sanna och stolta ord svarade alla småsinnets profeter och apostlar: Ålla stora ting förefalla, så länge de icke äro satta i verket omöjliga för dem, som icke äro i stånd till stors ting. (Långvarig rörelse i oli vuyda.) Sedan referenten Nogent-Saint-Laurent beämpat Ollivers amendement såsom Vv ligen välmenande, men opraktiskt, förkastades det vid omröstningen, Nästan ännu radikalare var ett amendement af Belmontel, hvilket påyrkar ovilkorlig pressfrihet, Belmortel är bekant såsom er ifrig anhängare af Napoleon, och han berömde sig vid detta tillfälle af att vara en a! de äldsta bonvapartisterna i Frankrike samt att redan 1831 ha skrifvit en broschyr, som förfäktade Napoieon III:s rätt och för hvilken Belmortel måste gå i fängelse. Kejsarriket var i talarens ögon förverkligandet a! demokratien och friheten, och dervid måste man fn början med pressen. Att vara obeveklig utbrast han till slut, vill icke äga att vinna terrärtg! Naturligtvis ble äfven hans amendement förkastadt. Den 4 dennes uppträdde först baron Beroist, en framstående medlem af högern, mot lagen i regeringens eget intresse. Derefte höll Rouher ett tal för densamma, i hvilket han ånyo ädagalade sin makt öfver kammaren. Han medgaf, att farhågorna i afseende på förslagets tidsenlighet förmått regerimger till en förnyad grundlig pröfning deraf. Hvad ROS RENSA on TA FINARE TH ETAC br N BAN AQ NTE SN FREE PET