oo Frågan om kommunalreformen. Styrelsen för arbetareföreningen i Stockholm har till arbetareföreningarne 1 riket affärdat följande skrifvelse: Till arbetare-föreningarne i Sverge! Ehuru K. Maj:t i December månad 1866 tillbakavisade de från ett stort antal medborgare i fyra städer inkomna petitioner, att regeringen ville taga initiativ till en reform af nu för den kommunala rösträtten gällande bestämmelser, och ehuru man kunde synas ega ringa anledning antaga, att H. Maj:ts regering, som under den korta, sedandess förflutna tiden ej undergått väsentliga ersonalförändringar, skulle nu mer än då vara beägen att gå önskningarna om ofvannämnda reform till mötes, har Stockholms arbetareförening likväl funnit sig af sin pligt manad att ej stillatigande och utan protest fördraga det nuvarande tillståndets olägenheter, eller overksamt afbida att en aflägsen framtid skall medföra en förändring tillskänks åt dem, som ej ansträngt sig att densamma vinna. Dels vill ej arbetareföreningen, för sin del, gifva något grundadt skäl till det påståendet att fölket r likgiltigt för den ifrågarande reformen. Dels säger benne erfarenheten att, om ock i en så klar och enkel sak som denna, svårligen några nya och bättre skäl för reformen kunna läggas till dem som redan i åratal anförts, en stor del af reformens motståndare dock skola gifva vika i samma mån snarare, som de blifva öfvertygade, att bakom reformfordringarne står en stark och allmän folkmening. Derför vill Stockholms arbetareförening, i hvad på henne ankommer, vinlägga sig om att ej frågan, sedan den nu blifvit på allvar väckt, må ånyo slumra in, och föreningen har derför beslutit att till K. Maj:t inlemna en petition, så 1ydande. som nedanstående utvisar. Men inseende, att reformen skulle genom ett allmänt, i samma riktning gående uttalande från ett större antal ärbetaretföreningar i landet, erhålla ett kraftigare stöd än måhända för närvarande på någet annat sätt vore möjligt, tager sig Stockholms arbetareförening fribeten att vända sig till samtliga de inom landet varande arbetareföreningar för attanhålla om eder medverkan: huru för Stockhohns stad särskild kommunalttning är gällande, så ock då för en fullt tillsställande lösning af frågan ej mer än en, för alla rikets kommuner giltig, princip finnes, har Stockholms arbetareförening trott sig med fullt äl kunna betrakta denna angelägenhet såsom för hela landet gemensani utan undantag. Frågans omätliga vigt åter hor föranledt föreningen att, ehuru äldre och i många hänseenden mera betydande arbetareföreningar i landet finnas, ej tveka att taga första steget. Häri anhåller föreningen, att man ej måtte se något annat anspråk uttaladt, än det att i sin mån verka för en angelägenhet af den största vigt för samtliga Sverges arbetare. Stockholm i Febraari 1868; Å Stockholms arbetareförenings vägnar: Dess Direktion.