Aftonbladet – 8 februari 1868, sida 3

UTRIKES. NORD-TYSKLAND. Sedan franska ambassadören i Berlin hr Benedetti numera är i samma egenskap ackrediterad äfven hos nordtyska förbundet, har detta sålunda blifvit af makterna allmänt erkändt. Enligt Nordd. Allg. Ztg gå underhandlingarne om posttraktaten mellan det nordtyska förbundet och Norge särskildt ut på att göra sig oberoende af Danmark genom upprättande af en ångbåtslinie mellan Kiel och Kristiania. Sedan några dagar är den betydelsefullaste trofen från fälttåget 1864, det mycket omtalta lejonet från Flensborg, i fullfärdigt skick uppstäldt på gården till tyghuset i Berlin och afklädt sin trärustning. ITALIEN. I Padua ha oordningar förefallit, till följd af ett triduum, som presterskapet firat öfver slaget vid Mentana. Ministeren har vidtagit mått och steg för att förhindra dylika oordningar i andra städer i konungariket. Det berättas nemligen att påfven anbefallt erkebiskoparne att hålla Te Deum i anledning af segern vid Mentana, men att regeringen förbjudit detta. Representanter för de afsatta furstarne i Italien ha nyligen haft en sammankomst hos Frans II, för att öfverenskomma om grunderna för en gemensam politik. Genom en interpellation i representantkammaren har den öfverraskande nyheten kommit i dagen, att regeringen har för afsigt att utrusta en expedition, som oförtöfvadt skall afga till La Plata, till skydd för de derstädes bosatte italienska undersåtarne, heter det. DONAUFURSTENDOMENA. Rumäniens författningsförhållanden komma, enligt en korrespondens från London till Corr. Havas, sannolikt att bli föremål för en diplomatisk skriftvexling; tillståndet är mycket bedröfligt, och efter hvad det säges, herrskar der större oordning än på den tid då furst Kusa styrde landet. Här skulle man helst se att Donaufurstendömena ställdes under ett gemensamt protektorat af Turkiet och Österrike, med mindre Turkiet skulle föredraga att alldeles afsäga sig sina nominella rättigheter till förmån för Österrike. Från Belgrad skrifves till Politik i Prag: Alla stormakterna med undantag af Ryssland ha följt det af hr v. Beust gifna exemplet och gjort regeringen förebråelser i anledning af våra rustningar. Man vill icke längre tillåta oss att köpa kanoner och gevär; vi skola stå med korslagda armar och ha fullkomlig tillit till occidenten och de tyska makternas faderliga afsigter. Oaktadt den serbiska nationen liksom alla slaver är tålig och tillitsfull, kan den dock icke drifva långmodigheten till likgiltighet eller tron på framtiden till fullkomlig sjelfförnekelse. Prins Michael är bättre än någon i stånd att inse att det lugn, som ännu herrskar i Turkiet, blott är förbigående och att der oundgängligen måste utbryta en kris. Och så vill man, att Serbien skall afbida sådana tilldragelser utan att träffa förberedelser att möta den! Det är Serbiens pligt att kämpa, icke blott för sig sjelf, men äfven för Bosnien och Herzegowina, till och med om kampen skulle vara hopplös. Vi kunna låta våra fiender tränga fram öfver våra lik och öfver våro boningars ruiner, men vi gifva icke värt land till pris för dem. De serber och bulgarer, som stå under Turkiet, betrakta furst Michael som sin beskyddare. Bör han då utan strid öfverlemna dem i fiendens händer och svika sin mission ? Man kan föröfrigt icke säga, att vi rusta oss; ty vi äro redan fullständigt beväpnade. Våra arsenaler äro fulla, vi ega en talrik här, och hvarje serber skall, om det behöfves, bli soldat. SYD-AMERIKA. Engelska tidningen Standard meddelar sorgliga underrättelser från Buenos Ayres. Det heter deri att halfva befolkningen flytt från staden af fruktan för koleran och all rörelse ligger nere. Från Montevideo låta underrättelserna ej heller gynnsamt. Till franska Monitören skrifves nemligen, att koleran fortfar att kräfva talrika offer i staden och dess omgifningar. ena a i RR