Aftonbladet – 8 februari 1868, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet! Det är då för märkvärdigt, på hvilka qui pro quo den närvarande riksdagen bjuder i motionsväg. Den har såsom bekant är en liten rektorsfalang och äfven ett litet konsistorium inom sig: Man skulle nu deraf kunna taga sig anledning att förmoda, det åtskilliga förslag skulle komma att väckas i fråga om skola och kyrka. Det har också inträffat. Men — ingen institution reformerar sig sjelf. Skolmännen hafva för det mesta låtit skolan vara; och der de väckt förslag till någon ändring, så gälla dessa förslag, med undantag af lektor Bergmans, om imförande af undervisning i skolans lägre klasser i fornnordiska språk i stället i tyska språket, ett förslag, som utan tvifvel förtjenar det varmaste behjertande, — dels frågor, som icke förut stått på dagordningen, och för hvilka man sålunda icke kan hafva anledning att vänta något deltagande, dels också frågor, som antingen äro så illa gjorda eller så obetydliga, att riksdagen svårligen skall kunna svara på dem med bifall. De frågor åter som måste lösas, som oupphörligen återkommit på dagordningen, dem hafva skolmännen föga eller intet vidrört; så t. ex. frågan om indragande af de lägsta klasserna af elementarskolan och elementarläroverkets ordnande i samband med en sådan indragning; så frågan om valfrihet vid elementarläroverken med afseende på grekiskan; så frågan om rättighet för de enskilda läroverken att under samma kontroller som statens läroverk befordra lärjungar till universitetet. — I alla dessa frågor är det icke skolmän som väckt förslag; det är herrar Bergstedt, Hedlund, Wachtmeister och Jonas Andersson 0. s. vV., men icke herrar Wijckander, Magnell och Leffler t. ex. Sammaledes i kyrkliga och religiösa frågor; det är hr Siljeström, som väckt förslag om ny lag för religionsfriheten. Det är hr Hasselrot med flere lekmän som väckt förslag om upphörande af prestens sjelfskrifvenhet till ordförandeplatsen i skolrådet; det är hr Svensen som väckt förslag till förändring af kyrkostyrelsen; det är hr Hedengren som väckt förslag om förändring i fråga om rösträtten vid prestval; o. s. v. Frågas då hvilka förslag till förbättringar hafva riksdaens prester väckt, så blir svaret: Hr biskop Beckman har väckt förslag om — en del inskränkningar i rättighet för landthandels-idkande; hr dr Landgren — om atgärder mot tiggeriet och lösdrifveriet samt om anslag till ett stycke jernväg. Sådant kan ju kallas qui pro quo, eller hur, äfven om man icke hyser skrå-åsigter eller anser att just skolmän äro de enda och egentliga att väcka förslag i skolväg, eller att kyrkans män äro de som egentligen böra väcka förslag i kyrkofrågor. Tvärtom. Det är rätt och väl, att man kommit från skråandan. Men det är icke utan att man på åtskilliga håll valt åtminstone skolmännen för skolfrågornas skull; och det kan vara skäl i att göra dessa kommittenter uppmärksamma uppå, huru deras valda målsmän taga de frågorna. Man skulle till och med på grund af förra riksdagens erfarenhet kunna hafva anledning att framkasta den frågan, om flere bland skolmännen icke äro mer till hinder för skolfrågans lyckliga lösning vid riksdagen än tvärtom. Hvad de få riksdagspresterna angår så har väl ingen af dem väntat sig något förslag till förbättringar i kyrkligt afseende. Men nog måtte det vara bra ondt om riksdagsmannaämnen i de norra orterna, då man deruppe ansett sig böra försaka lyckan af att få hafva sina prester hemma. Både hr Beckman och hr Landgren synas annars väl behöfts hemma i sina bygder. . Vid riksdagen äro de deremottemligen öfverflödiga. ESSENS