JUUNABD BIVRAN VIDAL, MVGID PUBY MM VTT 0 varit att sjelf taga i noggrannt öfvervägande, hu ruvida strömoch väderleks-förhållanden voro a beskaffenhet att med tillbörlig säkerhet medgifv färdens fortsättande i mörkret emot engelska ku sten. Men härtill har den vigtiga omständighete: tillkommit, att den af chefen begagnade lots, hvil ken han egnat ett så oinskränkt förtroende, at han, såsom det vill synas, blott derföre att vi chefens fråga om ej lotsen hyste betänklighete emot färdens fullföljande, denne senare förklara sig kunna öfver Kanalen föra fartyget så natt son ? dag, låtit färden i djupaste mörker fortsättas, ick jl var kompetent till ett så vigtigt värf; ty bland d många certifikat, angående John Ableys skicklig . het, som i Grimsby vid lotsens antagande blifvi chefen förevisade, men af hvilken denne efter ege1 l uppgift läst blott en del, finnes väl ett stort anta I som ådagalägga Ableys redbarhet och erfarenhe ; såsom kustlots, synnerligast från Hull och Humbe I till Downs, Wight och Beachy-Head; men hvar Jken den af Trinity-House åt Abley meddelade li I cens, hvilken endast auktoriserat honom såson styrman för fart från floden Humber sydvart ge Inom Yarmouth redd till The Downs och vidarc Jupp till Little Roods, eller de af en myckenhe skeppsbefälhafvare lemnade intyg vitsordade Ableys förmåga och behörighet att lotsa fartyg öfver Kanalen, från franska till engelska kusten, och den erfarenhet kommendörkapten Kafle sjelf un: der färden från England till Havre, hvilken verk: stäldes under helt andra förhållanden, haft om Ab leys duglighet, kunde icke anses tillräckligt be tryggande. Jemte det att kommendörkapten Kafie sålunda lemnat ailtför oinskränkt tillit åt en mans omdö me, som icke egde behörig kompetens för det värt han åtagit sig, måste det äfven läggas bemälda kommendörkapten till last, att han icke, då han beslöt i mörker och tjocka fortsätta resan, anbefalde saktad maskin eller ens förrän ett sken at oviss beskaffenhet syntes, och lotsen visade sig osäker huruvida den hållna kursen varit den rätta, toppseglets refvande. Denna underlåtenhet att, sedan mörkret inträdt, sakta maskinen och berga seglen, genom hvilken åtgärd ej allenast längre rådrum förefunnits att förvissa sig om källan till samt beskaffenheten af det eller de ljus, som på afstånd visade sig, än äfven, om någon påstötning det oaktadt inträffat, en möjlighet eller åtminstone större sannolikhet förefunnits att åter bringa fartyget flott — denna underlåtenhet måste anses mera anmärkningsvärd som chefen sjelf såvida insett färdens våda, att han säger sig troligen hafva, om ej lotsen närvarit, lagt bi, och som då han först såg ljusskenet han till lotsen yttrade: Hvad sken är detta; ty det är ej från Dungeness fyr,, hvilket visar att han i afseende på skenet sväfvade i fullkomlig ovisshet, utom deruti att det ej var från den fyrbåk, emot hvilken kosan var riktad, hvarföre deto större försigtighet naturligtvis varit af behofvet påkallad; och synes chefen hafva till sådan försigtighet bort känna sig uppmanad äfven deraf, att han vid samma tillfälle erfor lotsens ovisshet om ljusets beskaffenhet och den styrda kursens riktighet. En ångskeppsbefälhafvares pligt att, under omständigheter, sådana som de förevarande, framgå med förminskad hastighet, torde i sig sjelf vara klar, om äfven en sådan försigtighet icke skulle i någon författning vara föreskrifven; men krigsfiskalsembetet anser dock böra anmärka, att sedan K. M:t i senare tider funnit angeläget vara att såväl i afseende å styrning och manöver som i afseende å signaleringssätt å svenska fartyg i allmänhet skola följas enahanda reglor som hos främmande nationer allmännast äro i bruk, har med upphäfvande af de under den 1 December 1858 och den 15 Mars 1859 utfärdade förordningar K. M:t uti förordningen ar den 25 April 1563 för svenska fartyg påbjudit antagande ar vissa emellan k. storbritanniska och kejs. franska regeringen ötverenskomna bestämmelser samt i närmaste öfverenstämmelse med 16 artikeln af The merchant shipping Amendment Act uti 168 af högstberörde förordning stadgat, att hvarje ångfartyg, då det nalkas annat fartyg så att fara kan uppstå för ombordläggniovg, skall minska fart eller om nödigt är stoppa och backa; och ångfartyg må under mist eller tjocka icke gå med stark fart. Dernäst mäste krigsfiskalsembetet anmärka, att churu såväl omtankan för fartygets säkerhet som stadgandet i 1 mom. af 190 af åberopade tjenstgöringsreglemente bort mana chefen att före afresan från Havre göra sig underrättad om de förändringar i fyrväsendet på engelska kusten, som tilläfventyrs 1 senaste månaderna blifvit vidtagna, han likväl efter eget medgifvande icke tagit kännedom om den, enligt af Tydrografie Office den 4 Juli sistlidne år offentliggjordt meddelande, den 1 påföljande September vidtagna förändring i skenet från Dungeness fyr (då en del at fyrens sken gjordes rödt), hvilket för fartyg som närmade sig engelska kusten icke för denna fyrs säkra igenkännande bort vara utan vist, samt att, ehuru 445 i samma tjenstgöringsreglemente föreskrifver att lodning bör anställas, om äfven lotsen det ej skulle begära, någon sådan åtgärd icke under hela färden blifvit anbefalld eller verkställd, icke ens sedan, under det att fartyget i mörker och tjocka framdrefs med full maskin, ett ljussken börjat sa sig, om hvars härledning från land eller från någon fyrbåk m, m. man allmänt sväfvade i ovisshet. Detta senare försigtighetsmått hade endast af löjtnanten Bäckström, och detta allenast inför lotsen blifvit ifrågasatt; men likasom lotsen förmenat detsamma först om en timma, efter det berörde förfrågan omkring kl. 5e. m. blifvit gjord, böra om ej Dungeness fyr då syntes verkställas; så har chefen ansett denna med synnerlig lätthet verkställbara åtgärd, hvilken torde snarare böra göras oftare, än mera sällan än nödigt synes, böra törst kl. 6 e. m., då fartyget efter besticket borde vara 8 från Dungeness, verkställas, hvilket ock då skedde, men sedan fartyget redan stod på srund. ; De räddningsmedel för en skeppsbesättning, som uti de fartyget tillhöriga båtar stå henne till buds, synas vid detta tillfälle hafva varit många menniskors förderf; ty under det att alla de personer, som på korvetten qvarstaunat, blifvit räddade, hafva af dem som till båtarne tagit sin tillflykt, och icke, medan d ännu voro vid fasthållnpa, lyckades åter å det senare uppkomma, alla utom en eller icke mindre än 12 rsvner vid besättningens öfverräknande efter strundningen sakuuts och etter ull anledn omkommit, ehuru såvidt Ae fb , b c j ölvats öfver d udde r 1 efter propellerns ng, emedan maskinen skulle itande till länspumpnuing, sekonden f nasten fick ap hofe ut båtarne fö en kabels e utombords dermed hala b: kter öfver ontden beordrats att skick att tillse det ingen ren om håtarnes utsat ikteri före ma efter p ut honom ien fallning sålunda, att eu of ssev och tillse att i rne., hvilket uppd ant Puke, har sådan till vad uppgitt uppfatta o r skulle gå ned i obehöri lgici i r gifvits, dels att enuast tv båten, dels ock att ingen tin ; men att sådant oaktadt e stat Big. uti b