— En örrnhistoria. I Göteborgs-Posten läses: I Lundby socken, Laske härad af Skaraborgs län, tilldrog sig för någon tid sedan följande ovanliga händelse. En dräng från socknen passerade midt på natten en mindre dunge. Kommen helt nära ett träd, tyckte han sig på ett af dess nedersta grenar urskilja en större fågel, utan att dock dervid fösta någon vidare uppmärksamhet! förrän fågeln plötsligen sköt ner från trädet med sådan fart, att drängen föll omkull. I detsamma grep djuret honom om ena benet och då han sökte afvärja anfallet med högra handen, blef äfven denna fångad af den sällsamma fågelns skarpa klor. Det lyckades dock slutligen drängen att fatta djuret om halsen och dymedelst i det närmaste qväfva det, hvarefter några dråpslag mot trädet slutligen kom det att utandas sin sista suck. Den djerfva fågeln befanns då vara en gammal kungsörn, mätande 6 och en half fot mellan vingspetsarne. Djuret befann sig i ett ytterst afmagradt tillstånd och skulle säkerligen aldrig utan hungerns mäktiga sporre vågat sig på en strid, hvari det till slut måste bli bescuradt. Den så oangenämt öfverraskade drängen slapp undan med några skråmor i handen, oberäknadt några dugtiga örfilar af örnens väldiga vingar.