Aftonbladet – 4 februari 1868, sida 3

BLANDADE MNEN Ett lustigt qvi pro qvo. I GöteborgsPostens vekokrönika läses: Från en af våra större landsortsstäder anlände häromdagen en ung man af familj, stadd på resa till utlandet. Vid afresan från sin fädernestad erhöll han af en äldre vän till hans familj, som (vännen nemligen!) fordom varit bosatt härstädes, ett bref till en person här på platsen, dock utan vidare upplysning, än att ban sjelf skulle lemna fram det. Den unge mannen kom ganska riktigt hit, träffade genast en mängd bekanta, ogifta och gifta, infördes i deras familjer och lefde ett gladt lif ända tills dagen för den oundvikliga åfresan stod för dörren. Då han skulle påtaga sig sin resrock, känner han i bröstfickan något hårdt, det var det olycksaliga brefvet! — Kors för tusan, det här brefvet, som jag glömt, huru ska jag nu bära mig åt? — Är det något angeläget? sporde en af de vänner som vid afresan omgåtvo honom. — Åh nej, just inte, jag lofvade endast bestämdt att lemna fram detl — Tag hit det, jag lofvar parole dkonneur att skicka ett stadsbud bort med det.s — Skönt! och vår resande vmklappades ännu en gång af vinerna