Aftonbladet – 3 februari 1868, sida 2

Stookholms stadsfallmäktige sammanträdde å rådhussalen sistlidne lördag kl. ; e. m. Beredningsutskottets afgifna förslag till förnyade xor för stadsingeniören och stadsarkitekten i ockholm godkändes. I afseende å dessa taxor insåg hr F. Th. Berg att en undersökning borde pga rum till hvad belopp de inkomster, hvilka vid tillämpning af dessa taxor tillfölle ifrågavande tjenstemän, komme att uppgå; och talaren visade, med stöd af ötverståthållarcembetets senaste femårsberättelse, att anledning förefunnes till det antagande, att ifrå rande sportler kunde komma att uppgå till oskäligt högt belopp. Hr Bergs framställning inlemnades sedermera till stadsfullmäktige under form af motion. Största delen af tiden under detta sammanträde upptogs af öfverläggning ö yeredningsutskottets utlåtande n:r 111 för idna år angående ämpligaste sträckningen af de från Stockholm utgående jernbanor nor laren. För utlåtandets innehåll ha v digt redogjort. Härom uppstod en on. Hr Nordlund motsatte sig hva ä I utskottet föreslagit heträffande den projekterade banan till Gestrikland, hviiken bana talaren för sin del äfven önskade, i n hade råd att anlä detta fall sta ga flera stambanor, men e vore fö landet, och då, enligt tala menande, för hufvudstaden som för hela landet den bana vore den vigtiående från Thureberg vid Stockholm—Upsala-banan, sträckte sig genom Upland och Westmanland till Norb bergslag och vidare till en punkt inom Dalarne, hvarifrån jernigen framdeles lämpligast kunde fortsättas till Norrland, att stadsfullmäktige, under erkänn heten utat en jernväg i genaste sträckningen från Upsala till Norrland, skulle förklara sig anse en jernbana i nordvestlig riktning från Stockholm till Dalarne vara i första rummet nödig samt hos K. M:t göra framställning att undersökning om sistnämnda bansträckningar måtte verkställas samt att, då lämpliga tidpunkten ansåges vara inne att företaga jernvägsanläggningar norr om Mälaren, K. M:t måtte i proposition hos riksdagen föreslå ifrågavarande Bana till utförande. I ungefär enahånda syfte talade-brr Abhngren, C: G. Hierta: Edelsvärd och frih. Skogman. För bifall till hvad utskottet hemställt yttrade sig hrr Wistrand samt Bergström. Hr Lindhagen hade uppgjort ett bemedlingsförslag, hvars antagande han förordade. Detta förslag lydde: att, förrän proposition om något an? slag eller låneunderstöd för anläggande af jernbanor norr om Mälaren eller Hjelmaren till riksdagen aflätes, K. M:t täcktes, till ledning och grund för det förslag, som, då npliga tidpunkten anses inne att för jernvi äggningar norr om Mälaren, torde komma att i detta hänseende för riksdagen framläggas, låta verkställa fullständig undersökning, dels och i främsta rummet till åstadkommande af en såväl för hela landet som särskildt för hufvudstaden synnerligen vigtig direkt förbindelse mellan rikets förnå bergsbruksdistrikt och Stockholm medelst en jernckande sig från Stockholm till Upsalabanan, hufvudsakligen efter den af jernvägsbyggnadsstyrelsen undersökta linien från Thureberg till trakten af Sevalla, samt derifrån fortlöpande genom Norbergs bergslag till Vesterbergslagen och sjön Wessman; dels till norra stambanans fortsättning från Upsala först kortaste vägen norrut hufvudsakligen i den riktning, som angifves af den utaf bemälda styrelse undersökta.linien öfver Söderfors till Margrevehbill vid Gefle—Dalabanan, samt derefter genaste och lämpligaste sträckningen genom Gestrikland och Helsingland. Detta hr Lindhagens yrkande understöddes af hrr Wallenberg, Kinmanson och Weser, hvarefter öfriga talare förenade sig i detsamma. Vid framställd proposition godkändes hr Lindhagens förslag. Efter votering beslöt stadsfullmäktige med 55 röster mot 22 att hos öfverståthållareembetet tillstyrka att den s. k. Profossgatan å Ladugårdslandet hädanefter skulle uppkallas med annat namn, hvilket förändrade namn föreslagits till Majorsgatan. I fråga om val af ledamöter och suppleanter uti innevarande års bevillningsberedningar för hufvudstaden utsågos medelst acklamation: inom första beredningsutskottet: ledamöter: grosshandlaren W. Scharp, lärftskramhandlaren BR. Ditzinger och sadelmakaren O. F. Fredholm; supple: handlanden Fr. Wiberg och apotekaren A. ; inom andra beredningsdistriktet: ledamö: riddarhusfiskalen Lagerheim, lärftskramhandlaren J. Öberg och bleckslagaren W. Klemming; suppleanter: handlanden Carl Lindström och fabrikören G. Rahm; inom tredje beredningsdistriktet: a) för den tillhörande delen af Klara församling: ledamöter: kongl. sekreteraren J. Schröderheim och handlanden G. Smerling; suppleant: bleckslagaren J. W. L. Gundberg; b) för Kungsholms församling: ledamot: kirurgiske instrumentmakaren J. A. Stille, och suppleant: fabrikören A. Schedin; inom fjerde beredningsdistriktet: ledamöter: majoren, frih. Beck-Friis, snickaren F. U. Aspengren och grosshandlaren L. Hammarström; Suppleanter: målaren M. Hörgren och kammakaren A. BE. Schuldheis; inom femte beredningsdistriktet: ledamöter: registratorn E. U. Cervin, grosshandlaren CO! H. Grönhagen och handlanden J. EF Hambn; suppleanter: aktuarien OC. Georgii och handlanden M. F. Wallin; inom sjette beredningsdistriktet: a) för Ladugårdslands församling: ledamöter: handlanden LIL. G. Bergqvist och guldsmeden C. Nyström; suppleant: bagaren C. Piehl; b) för Johannis församling: ledamot: vagnmakaren B. F. Sjösteen; suppleant: snickaren M. E. Palm; inom sjunde beredningsdistriktet: ledamöter: protokollssekreteraren C. A. Ädelgren, fabrikören A W. Friestedt och grosshandlaren L. Monten j:r suppleanter: snickaren C. L. E. Benckert och brikör F. A. Isoz; inom åttonde beredningsdistrika et: ledamöter: grosshandlaren G. Fris, distillato een Öhström och varfskamreraren A. Thavenius; samt suppleanter: klockgjutaren J. A. Beckman och handlanden H. S. Glassel. Vid stadsfullmäktiges sammanträde för ett år sedan på dagen väckte hr L. J. Hierta motion om itsträckning af Stockholms stads allmänna pantåneinrättnings verksamhet, så att inrättningens ond skulle ökas med 50 procent och två ytterlisare afdelningar af inrättningen skulle anordnas amt att det för inrättningen gällande reglemente skulle revideras i det Sykte, att högre lån än hitills skulle kunna beviljas å erbjudna panter. I unledning af ifrågavarande motion hade beredningsitskottet hemställt, att en komite af 5 personer nåtte nedsättas för att undersöka i hvad mån en eglering af pantlåneväsendet inom hufvudstaden amt en omarbetning af det för stadens allmänna vjantlåneinrättning nu gällande reglemente tarfvales samt afgifra de förslag, som af en sådan unlersökning kunde föranledas, Drätsolnämndens