Aftonbladet – 3 februari 1868, sida 1

Thamerot). Berättelse från Nordamerika. Ar författarinnan till Palatser och Fängelser, Zigenxarens testamente m. n (Öfversättning från engelskan.) Om en martyr någonsin af egen fri vilja gick till bålet — om sjelfförsakelse i allmäna het kan sägas vara frivillig — då gifte sig grefvinnan också frivilligt med denne indiann, svarade sir John. Det var en sublim uppoffring, som hvar och en menniska måste vörda — en handling af ridderlig mennisko-. kärlek, hvartill få qvinnor och knappt någon man på jorden kunde hafva varit i stånd. Jag kan väl tro detv, utropade Murray med blixtrande ögon. Hon blef således lagligen vigd? frågade Butler som ej kunde lemna sina fördelar ur sigte en enda minut. Jaz såg det sjelf, sade sir John; hon stod vå trappan till detta slott, likt en frid: prestinna mellan tvenne folk — ty förstugan var öfverfylld af hvita män, i spetsen för hvilka stod min fader, sir William; medan Idernere på gräsplanen, i skogen och rundtomkring slottet, de röda krigarne hade samlat sig. Alla de sex stammarne voro då reresenterade. Det var en syn som ej under ett helt lif kan förgätas. Hela slottet var illumineradt och fönsterna lyste som af guld; indianerna hade grupperat sig bland biomsterqvarteren och buskarne. Det var det mest pittoreska landskap jag någonsin sett. ) Se A. B nr 3—13, 15—18, 20, 21, 23—26.