mmm Åh, farmor, han blir aldrig ond, sade hon; men han tyckes vara ledsen öfver någontinga Alldeles uttråkad af de der indianerna, det vill jag slå vad om! mumlade den gamla och skakade på hufvudet, så att garneringarne på hennes hvita mössa ruskade. De skola säkert en vacker dag skalpera honom till tack för hans mödor.s Nej nej — de og ju så mycket om hönom — icke tror du det verkligen farmor? utropade Mary blek af förskräckelse Åhnej, icke precist, svarade fru Dervent jag förmodar han är lika så säker som någon af oss andray hvilket just ickeheller vill säga så mycket, ty vet ni hvad, flickor här bli oroliga tider i dalen innan nästa år gått till ända; alla de der fästena och vallarne bygges, icke för ingenting Fror du att de vilja anfalla oss genast. farmor? att de slagit läger deruppe för att kasta 2ig öfver oss, när vi minst ana, tror du det, farmor? sade Jane och sprang upp. Frukta ej för det, svarade Mary. De hafva lemnat Campbells Ledge. Jag var der i dagbräckningen och då hade de just brutit upp. Var du der i dagbräckningen, Mary? Hvarför det? utbrast Jane rodnande af harmsen förundran. Hvem skulle du besöka dert? Jag följde bara med pastorn,, svarade systern: Och hvem sökte han der? — det skulle jag vilja vetar, fortsatte Jane. Jag tror, Jane, att han ville tala med Walter Butlers hustru och kanske också med fen hvita indiandrottningen der uppe. sOch om hvad? — livad har denne man ed Water Buber tt göra! Jag tysker