nästan alla baptister, och bildade tre år efter koloniens grundläggning den första baptistförsamlingen i nya verlden. Men de erbjödo för koloniens första början medborgerliga rättigheter utan inskränkning åt hvarje sedlig man utan afseende på religion. Må det tillåtas mig att ur DLaboulayes nyligen på svenska utgifna Förenta Staternås Historia anföra följande (häftet 1, sid. 120 0. f.): År 1631, således straxt i början af kolonien Massachusetts tillvaro, fordrade en ung prest i Salem, Roger Williams, religionsfrihet under namn af samvetets heliga rätt. Den verldsliga makten, förklarade han,... tillkom att straffa förbrytelser, men ej att kränka själens frihet. Ätt tvinga en menniska att förena sig med personer af en annan tro var 1 Roger Williams ögon en uppenbar kränkning af en naturlig frihet eller rättighet; att med våld släpa till kyrkan en person, som ej tror eller ej vill komma är att tvinga honom att bli en skrymtare. Ingen bör emot sin vilja följa en kyrkas bruk eller bidraga till hennes underhåll. Huru! utropade de makthafvande..., är ej arbetaren värd sin lön ? — Helt visst, svarade Roger Willjams, men endast den som användt arbetaren bör betala lönen... Bannlyst och ej säker om sitt lif, flydde Roger till Narraganset-indianerna, hvilkas båda höfdingar Miantonomoh och Canonicus mottogo honom som en son. För dem var han en ej vanlig gäst, ty Roger hade alltifrån sin ankomst till Amerika visat sig som deras försvarare och vän... Det var på en mark, för hvilken han hade de båda höfdingarnes frikostighet att tacka, som Roger Williams 1636 lade grunden till staden Providence, ämnad att bli en tillflyktsort för alla förföljda samveten. På resor till England lyckades Roger Williams åt kolonien utverka en karta, hvari stadgas: att ingen i sagda koloni må hädanefter oroas, straffas eller häktas för afvikande åsigter i religion... Men vi upptaga åter Laboulaye., Såsom alltid är fallet, när ögonen äro öfverdragna med partiandans fjäll, förmådde ej Massachusetts kolonister, och allraminst dess prester, fatta orsaken till det raska uppblomstrandet af denna koloni, som under fyratio år hade den lyckan att få njuta af den ädle och fromme Williams råd och exempel... Vårt fria statsskick, heter det i koloniens protokoller, skall ej, såsom några personer föreställa sig, slå öfver till anarki, ty vi ha den lifligaste åstundan att skydda hvar och en ibland oss till person, heder och gods... Hon (Rhode Island) är den sista af unionens stater som förändrat sin konstitution, och hvad kunde hon också i sjelfva verket förändra deri? Roger Williams hade för två sekler sedan gifvit henne till grundval den allmänna rösträtten och den fullkomliga skilsmässan emellan kyrkan och staten, och längre ha filosofien och politiken ännu ej hunnit. Så långt Laboulaye. Baptisterna hafva alltid varit samma grundsatser trogna. De hafva aldrig sökt frihet, för att sedan i sin ordning förtrycka andra. De önska samvetsfrihet ej blott för sig sjelfva, utan för alla, af hvilken religiös öfvertygelse som helst, eller ingen bekänd sådan (vore de än Narraganset-indianer). Och. de begära härmed ej mer än de sjelfva gifvit andra. Denna utsträckning af religionsfrihet, jag vet det, förefaller ännu i dag lika häpnadsväckande för de flesta af värt kära fosterlands liberalaste och bäste män, som fordom för Massachusetts kolonister, då de landsförviste den djerfve Roger Williams. Men religionsfrihetens sanning har nu börjat sprida sitt ljus öfver hela verlden, och hvar kan den hafva bättre hopp om snar och fullkomlig seger, än ibland värt, sedan förfädernas tid för sin frisinthet kända, svenska folk: Baptist. en nn