Aftonbladet – 27 januari 1868, sida 2

våld draga henne med sig, ehuru hon af alls krafter arbetade för att slita sig lös och högt gråtande bad honom släppa sig. Jane, syster! ropade Mary, följ ickt med denne elake man! Hör mig, min syster innan du tager ett så förfärligt beslut! Frågs honom huru han erhållit de rikedomar hat nyss talade pm. Jane, tillade hon djup allvarligt, jag har aldrig i hela mitt lif sagt dig en osanning. Tro mig nu — denne boj vågar ej förneka mina ord. Han är en annan qvinnas make! Jag hörde honom lofvz det, jag såg honom på vägen dit, der har skulle uppfylla detta löfte. Jane, det är er KT man, för hvars skull du ville öfvergifva oss! Må han förneka det om han vågarb Ur vägen, ljugande hexa, innan jag trampar din. oskapliga kropp under mina fötter! roade Butler i raseri. Den modiga tHickan stod qvar och hennes stämma vittnade om huru föga verkan hans smädande ord medförde, då hon oförskräckt svarade; ; Jag ljuger icke och ni vågar ej förneka mina ord. Denna afton hörde jag hvarje ord, som vexlades mellan er och shawniernas hvita drottning. Jane, se på detta ansigte: Är det rent och Ok ylälge Du tror ju icke detta? sade Butler med ett nytt försök att draga Jane med sig. Jo, jag tror det! utbrast hon häftigt och ryckte sig på samma sång lös ur hans armar, sprang fram till Mary och kastade sig i hennes famn, under det hon sjelf påyrkade att han skulle lemnadem, i så bestämda oeh kraftiga ordalag, att han fann ingenting annat iterstå än att lyda. Ursinnigi uppretad öfverhopade kan de båda flickorna med de bittraste förebråelser och skymford, sprang i båten och sköt den från land, SR slntna i hyvarandras ärmyr. systrarnb hyn