Aftonbladet – 25 januari 1868, sida 2

lade huru hon skulle begynna sitt samtal med systern om den sak som låg henne så tungt på hjertat. Men innan hon hunnit fatta nagot beslut, hördes åter den gälla hvisslingen denna gång från den lilla viken der hennes båt brukade ligga. Jane drog djupt efte andan, reste sig på armbågen och lyssnade darrande. Efter några minuter upprepades signalen och hon steg sakta upp, klädde sig kyndsamt och smög sig ut. Mary var så kräckt och förvirrad, att flera minuter go innan hon kunde göra sig reda för orkliga sammanhanget, eller samla sina tankar för att fatta något beslut. Slutligen då hon såg systern försvinna genom dörren, sprang hon upp, klädde sig med darrande hast och ilade ned till viken. Trädens löfrika grenar böjde sig tyst öfver gräsmattan, och månan sken klart öfver vattnet, hvars krusiga vågor glittrande slogo mot stranden. Men ingen mensklig varelse syntes; likväl låg en främmande båt och vaggade på vattnet bredvid hennes egen, och då Mary lyssnade, tyckte hon sig höra röster från det håll der en källa, hvarifrån det lilla hushållet försågs med vatten, var belägen. Den var som en förtrollad vrå i skogsjungfruns palats, denna källas omgifning, dit Mary nu ställde sina steg. Klippblock och stora stenar beklädda med sammetsmjuk mossa voro uppstaplade deromkring, och en lund af vilda körsbärsträd och vildapel flätade sina grenar samman deröfver, om våren blandande sina hvita och rosenfärgade blommor om hvarandra. Då det Jed fram på sommaren, hängde de mörka bären och gröna ipplena i mognande skönhet öfver de slingerväxter och blyga skogsblommor som prydde mossbädden och kantade. bäcken, som med sakty . sor! smögsig ut ur källans RDR bätltk