Aftonbladet – 23 januari 1868, sida 1

ÄR OO MV TV EVE ER WNBA Re Rn We Det kan icke nekas, att landets ekonomiska och finansiella ställning är beroende af näringarnes utveckling, och om det erfordras ett särskildt statsdepartement för att tillvinna denna hufvudangelägenhet all den omtanka, kraft och förmaga, som densamma pakallar, har man endast med tillfredsställelse kunnat emottaga den af konungen i trontalet vid riksdagens öppnande lemnade underrättelse, att Ifö, slag härom var att förvänta. Att ett sådant behof företfinnes har äfven ckligen, isynnerhet beträffande jordbruksnäringen, mer än en gang blitvit påstadt. En af Sverges utmärktaste teoretici inom detta yrke, J. Th. Nathorst, framställde för nägra ar sedan, såsom man vet, inom landtbruksakademien ett förslag om inrättandet af en landtbruksministör. Han ansåg att ibland dem, som utgöra landets högsta styrelse, ej för närvarande finnes nagon, som i följd af sjelfva sin befattning är joråbrukets malsman, ingen som uppfattat det såsom ett helt och för sig uppgjort ett system för dess ändamålsenligaste befrämjande. Jordbruket har, sade han ), blifvit behandladt såsom ett främmande barn, hvilket man hyllar och gifver mången vacker och nyttig gåfva, men ej förklarar för medlem af familjen. Nu inträffar likväl det egna förhållande, att detta såsom främling behandlade barn är just äldste sonen i huset och — hvad ännu mera är — den, på hvilken hela husets materiella beständ ytterst beror. Skall han då tadlas för det han ej åtnöjer sig med att behandlas säsom främling, om han än åtnjuta mycken sin faders fö om sadan fär älvilja, utan fordrar att i niljråd få ega säte och stämma bland de öfriga barnen och att sj ägga sitt ord i vågskalen, då det är hans välfärd det gäller? — Han betvillar ej att bad e fader och syskon för honom hysa stor ilja; men han har ock den tron, att han t sjelt förstår sina egna intres På dessa grunder föres oc Nathorst, att ett rskildt departement i rikets styrelse borde inrättas, omfattande landtbruket och hvad dermed står i omedelbart sammanha Under landtbruks-de-i partementet borde de töre höra: 1 1. Det egentliga jordbraket ; jeralikt over-jhandtverkeri och al ken; dra nä r, utom hvad 3. Landtbruksingeniö gen och underrerna samt alla för be-jvisningsväsendet a främjandet af vissa delarj 2. EI som ant landtbruket i statensiskju anställda perso-) en och landtbruks l r djurförädlin-imunik ations Jjande organi-jom erade in ningar (mediinri undantag af stuterierna); 5. Landtmäteriet; iningsmål ftesverket och a af-iring dykerioch bi vittringa arne; fnings-äre1 enden, Arenden rör. hem-janstalter till förekommansklyfning. och afsön-jmande af smittosamma ering. af jori sjukdomars införande; 8. Ärenden rör. större; 4. Frågor om undsät odlingsföretag, medelstining: r och lånbidrag af atdikningar eiier aftapp-ide till departementc ningar af sjöar m. m.; nde fonder och s: I. Skogshushållning gen; ida ar för jordbruk och 10. Fiskerierna. I Lauvdtmäte itesoch afvittringsverket, hemmanskiyfning o. jordafsöndring; och Tabellverket och i allmänhet alla civila ärenden, hvilka icke tillhöra annat åepartement. I samråd med chefen för civildeparteruentet beredas äfven: 1. Afhandlingar med främmande makter angående handel och sjöfart; 2. Frågor om lotsoch båkväsendet; 3. De angående tullbevillningen och postsendet förekommaude frågor. Vi ha, till jemförelse med det första offentligen framställda förslag om en särskild minister för landtmannanäringarne, anfört de ärenden, som enligt kongl. stadgan af 1540, angaende göromålens för delning emellan statsdepartementena, tillhöra det nuvarande civ departementet, för att visa i hvad mån någon större myckenhet af ärenden, oaktadt den befrielse fran jordbruket, som genom den af Nathorst föreslagna förändringen kunnat vinnas, äterstode. Om nu till de af den enilde motionären omnämnda frågor äfven, som K. M:t antydt, läggas ärenden angäående öfriga näringar samt allmänna arbeten; å skulie för civildepartementet föga återstå mera än skjutsväsendet och gä erierna, ekonomiska ordningsmål, förs bergnings-ärenden, frågor om undsättning: och lån ur vissa fonder samt tabellverket, jemte de gemensamt med annat departement handlagda ärenden. sar . Emellertid torde väl åtskilliga mål kunna med fördel, isynnerhet fran finansdeparter nentet, på C ildepartementet, efter den nya ordningen, öfverfyttas; och vi förmoda att vid den ombildning af statsrådet; som nu blifvit förebadad, regeringen icke underlåter att förbereda indragningen at det i vissa kansliexpeditioner, sacom t. ex. utrikesoch varsdepartementet, i förhållande till göromalen, nog betydliga antal tjenstemän. Af ännu större be tydenhet, med hänseende till besparing i få valtningskostnaden, vore de ännu qvarstående kollegiernasi förvandling till byråer under vederbörande kanslide spartementer. Men att företaga en sådan ombildning är något svårare, ehuru visser ligen längt ifrån omöjligt, än att lägga ett nytt statsdepartement till de förutvarande. Dertill fordras organisationsförmagor, och detär just sådana som saknas der man hittills sökt lem. Om emellertid, såsom vi nu antydt, mängden af göromal som, utom dem, hvilka äro imnade att tilläggas det nya statsdepartementet, nu äligga chefen för civildepartementet, icke egentligen kan sägas hafva möjliggjort en mera sorgfällig omvärdnad åt väringarne, än den man nu anser dem hafva fåtd itnjuta, så är likväl icke dermed sagdt att cke ett nytt statsdepartement för dessa. senare kan vara behöfligt; ty erfarenheten, det må vu vara i följd af den allmänt civila ka